Rättssäkerheten i fara när Migrationsverket tänker effektivt
NYHETER24 GRANSKAR MIGRATIONSVERKET. DEL 1. Migrationsverkets anställda har vid flera tillfällen framställts som trötta och oengagerade. Varför ser bilden av myndighetens personal ut som den gör?
Den 23 april tillträdde Anders Danielsson som generaldirektör för Migrationsverket. Sedan 2007 har han varit chef för Säpo men är nu "glad över att få möjligheten att leda en myndighet med ett så starkt fokus på att skydda de mänskliga rättigheterna".
Han tog över rollen efter Dan Eliasson som var mannen att införa den omdiskuterade metoden "lean".
Personalchef Berit Heljestrand vill dock inte uttala sig om sin nya chef.
Har ni några speciella förhoppningar på Danielsson jämfört med Eliasson?
– Jag sitter inte här och recenserar min högste chef, det gör jag inte, säger hon till Nyheter24.
Från fackligt håll har man dock förhoppningar på honom.
– Nu har vi en ny generaldirektör som tycker att samverkan ska fungera, så vi har förhoppningar på honom, säger Sanna Norblad, avdelningsordförande Migrationsområdet, Fackförbundet ST.
"Man har anlitat orutinerade vikarier för att göra asylutredningar. Sedan förväntar verket sig att andra, mer rutinerade handläggare och beslutsfattare ska avgöra dessa ärenden, på grundval av bristfälliga och ibland riktigt dåliga utredningar. Men det går ju inte!"
Citatet kommer från en anställd på Migrationsverket. Det handlar om asylärenden som i vissa fall rafsas ihop av mindre engagerade handläggare och får livsavgörande beslut för ensklida privatpersoner.
– Min erfarenhet är att det är fler oengagerade handläggare med trist attityd än tvärtom. Men det finns dock vissa som är fantastiska, mycket duktiga och engagerade, säger advokat Emma Persson som arbetar med asylrätt, till Nyheter24.
Bilden av Migrationsverket är sällan positiv. Det handlar om protester mot tvivelaktiga utvisningsbeslut och okontaktbara personer. Vad beror det på?
Stress, enligt verkets egna medarbetarenkät som kom ut i fjol.
Effektivisera mera
Sedan några år tillbaka jobbar Migrationsverket enligt arbetsmodellen Lean som hämtats från näringslivet. Lean är en "resurssnål och tidseffektiv produktionsmetod" som fungerat bra vid till exempel biltillverkning. Men på Migrationsverket tillverkas inga bilar och personalen är skeptisk.
"Under min tid på verket (ca 12, 13 år) har det aldrig varit mindre rättssäkerhet för de sökande än nu. Alla ärenden måste avgöras på tre månader, annars är vi inte ”lean”, skriver en anställd till den omdiskuterade bloggaren Merit Wager som under lång tid samlat anonyma berättelser från migrationshandläggare. Bilden bekräftas av de fackliga representanterna.
– Det har blivit en mycket mer stressad tillvaro. Man är mera styrd än någonsin. Det här med mer att kunna påverka sin arbetsdag har inte fungerat. Det kan kanske fungera men i och med att det är alldeles för få resurser på arbetsplatsen är det inte hållbart, säger Sanna Norblad, avdelningsordförande Migrationsområdet inom Fackförbundet ST, till Nyheter24.
Bland cheferna på Migrationsverket ser man dock inga problem.
– I samband med att man införde Lean var det en del klagomål, många som hade farhågor. Men man måste förstå vad det handlar om, det kommer att sakta växa fram, säger Berit Heljestrand, chef för Migrationsverkets personalstrategiska enhet, till Nyheter24.
"Misstror de sökande"
Kritiken mot verket har vid tillfällen pekat på medarbetarnas brist på empati.
– Jag efterlyser debriefing eller dylikt för de anställda på Migrationsverket. Jag tror att ett sätt att hantera de människoöden handläggarna möter kan vara att distansera sig, genom att misstro de sökande och så vidare, säger advokat Emma Persson.
Heljestrand slår tillbaka mot kritiken.
– Vi är medvetna om att de diskussionerna förs utanför. Men vi har oerhört skickliga medarbetare med bra moral, det är min fasta ståndpunkt. Och vi satsar mycket tid och pengar på våra anställda.
Finns risken att asylärenden avgörs på för lösa grunder?
– Generellt görs ett bra arbete. Men enskilda ärenden, det kan hända hos alla.
Otrygga anställningar
Enligt advokat Emma Persson är det sällan den ansvarige handläggaren som helt och hållet håller i ärendet. På grund av sjukdom, ledigheter och korta anställningar är ofta flera olika personer med och rotar i samma sekretesskyddade handlingar.
– Vi har tidsbegränsade anställningar på myndigheten, som inte ger någon trygghet på arbetsplatsen. Det är för mycket tillfälliga lösningar. Vi har haft en hög personalomsättning som gör att människor slutar och så får andra ta vid halvfärdiga arbeten, säger Norblad på Fackförbundet ST.
Berit Heljestrand är dock konskevent - det finns inga som helst konstigheter:
– Vi har ingen anmärkningsvärd uppsägningskvot, det är många som stannar länge på Migrationsverket.
Asylutredningar är komplicerade. Det är juridiska prövningar som ska göras under en begränsad tid. Men trots att personalchefen själv menar att många av frågorna kräver juridisk kompetens finns inga specifika utbildningskrav på just juridisk examen.
