Digitalt stöd hindrade inte självmordsförsök
Patienter med risk att begå självmord blev inte hjälpta av att få peppande textmeddelanden eller digital terapi, enligt en amerikansk studie."Jag tror inte att den här typen av studie hade fått okej att utföras i Sverige", säger en expert.
Både för den som har självmordstankar och för den som stöttar kan det vara en bra början att kontakta någon på en stödlinje eller telefonjour. Här finns personer som kan ge råd i hur du ska komma vidare och vart du kan vända dig om du behöver mer hjälp.
Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.
Här finns också hjälp:
Mind: chat.mind.se, mejlsvar@mind.se, telefon: 90 101.
Bris: Ring, mejla eller chatta. Telefon: 116 111.
Jourhavande präst : Chatt eller telefon: 112.
Jourhavande medmänniska : Chatt eller telefon: 08-702 16 80
Barn och ungdomspsykiatrin : Hitta närmaste mottagning på bup.se.
Folkhälsomyndigheten har också en samlingssida med information och råd till den som mår psykiskt dåligt.
Källa: mind.se
Forskare i USA har undersökt om komplement med digital behandling kunde minska risken för självmord eller självskadebeteende bland riskpatienter. Svaret blev nej. De såg tvärtom att en viss form av digital beteendeterapi ledde till att fler patienter utförde självskadande handlingar och självmord.
Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi vid Karolinska institutet samt chef för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, är inte överraskad.
— Det är en bra studie som tillför kunskap men resultatet är inte oväntat. Den psykologiska kunskapen vi har om självmordsnära patienter visar att de behöver anknytning till andra människor och mänsklig interaktion för att bli hjälpta, säger hon.
Peppande sms
I studien, som publiceras i tidskriften Jama, ingick 18 600 patienter över 45 år som sökt sig till antingen specialistpsykiatri eller primärvård. Genom en skattningsskala identifierades patienter som hade tankar på självmord och som bedömdes ha risk att skada sig själva eller ta livet av sig.
Patienterna lottades till en av tre grupper. I den ena gruppen erbjöds deltagarna en digital behandling i form av utvalda delar av, DBT, dialektal beteendeterapi. DBT är en form av kognitiv beteendeterapi med syfte att minska självskadande beteende. Terapin bestod av olika digitala moduler med bland annat mindfulness och andningsövningar.
I den andra fick deltagarna en form av digital vägledning som bestod av bland annat sms. Meddelandena innehöll dels peppande tips och information om vilken typ av stöd och behandling som fanns att få dels information om olika strategier.
Den tredje gruppen fick standardvård vilket i det här fallet innebar ett antal besök i hos hälso- och sjukvården, upprättande av särskilda säkerhetsplaner för de med högst självmordsrisk samt psykoterapi och/eller läkemedelsbehandling.
Alla deltagare hade möjlighet att delta i annan behandling utöver de som erbjöds inom ramen för studien
"Visar vad man inte ska göra"
De olika behandlingarna pågick under ett år och patienterna följdes upp efter 18 månader. Då visade det sig att av de som enbart fick standardvård hade 3,1 procent utfört en självskadande handling inklusive självmord. I gruppen som fick vägledande meddelanden var det 3,3 procent och i DBT-gruppen var det 3,9 procent.
— Studien visar helt enkelt vad man inte ska göra. Det betyder inte att digital behandling och DBT inte fungerar, det har visat sig ha bra effekt för vissa patientgrupper. Men tydligen inte för de med självmordstankar och inte enligt det upplägg som användes i studien, säger Danuta Wasserman.
Margda Waern, överläkare i psykiatri och professor vid Göteborgs universitet med fokus på suicidologi, säger att de metoder som undersökts är långt ifrån den personcentrerade vård hon i sitt arbete lärt sig fungerar bäst på patienter med självmordsproblematik.
— Det är svårt, om inte omöjligt, att hitta en behandling som passar flera tusen individer. Vad som triggar en suicidal handling är väldigt individuellt och då behövs individuell behandling, säger hon.
Väcker etiska frågor
Enligt Margda Waern görs det väldigt lite kliniska studier på vilka metoder som bäst förebygger självmord i Sverige och hon efterlyser fler.
— Det här är en stor och välgjord studie men den väcker också etiska frågor. Missar man personer med hög risk genom att bara kommunicera via meddelanden till exempel? Jag tror inte att den här typen av studie hade fått okej att utföras i Sverige.
Forskarna bakom studien diskuterar anledningar till varför de digitala metoderna inte hade en större positiv effekt på patienterna. En teori de presenterar är att deltagarna kan ha förväntat sig mer stöd än de fick och därför blev besvikna och valde att inte följa de tips och stöd de fick erbjudande om. Till exempel var det bara två procent av de som erbjöds DBT som fullföljde hela behandlingen.
De tar också upp några svagheter i studien. Bland annat att de inte har kunnat särskilja om de självskadehändelser som patienterna utfört, gjordes med avsikt att avsluta livet eller om syftet var till exempel ångestdämpning.
De har inte heller kunnat ta med självskadehändelser eller självmordsförsök som inte registrerats i vårdens journalsystem.
