Elza Dunkels, nätforskare, kommenterar den påhittade karaktären David Rose: "Trollande är en ny genre som uppstått via nätet" 2012-10-16 17:13

INTERNET. I dag berättar Nyheter24 om fallet med den rullstolsbundne bloggaren David Rose, vars för tidiga död hamnade på löpsedlarna och engagerade hundratusentals personer i förra veckan. I går visade det sig nämligen att han var fejkad, en påhittad karaktär som spelats av en okänd person. Läs hela texten om David Rose här.

Det här är dock inte första gången någon har iklätt sig en fejkad roll på internet. Olika former av identitetsförfalskningar har pågått online sedan nätet uppfanns, och kommer sannolikt så göra tills nätet en vacker dag försvinner. Det säger Elza Dunkels, lärarutbildare och forskare vid Umeå universitet, som forskat på nätkulturer.

– Trollande är en ny genre som uppstått via nätet. Visst, idén att bluffa och provocera har alltid funnits, men det är här det har förfinats och blivit känt, säger hon till Nyheter24.

Varför man gör en sådan här sak är svårt att säga utan inblick i hur skaparen av karaktären tänkte, säger Dunkels. Men möjligheterna att låtsas har ökat tack vare nätet.

– Ett sätt som var vanligt för fem-tio år sen var att vuxna människor låtsades vara ungdomar, och på det sättet försökte fånga in pedofiler. Det är egentligen samma sak, fast med annan agenda. Man kan göra sådant här med enkla medel.

Hur kommer det sig att människor blir så engagerade i någon de aldrig träffat?

– Man brukar i de här sammanhangen prata om parasociala relationer. Det innebär att vi tror oss ha en relation, men inte på det ömsesidiga sättet vi är vana vid. Det kan i en parasocial relation kännas som att man känner någon, eftersom man till exempel följer dem på Twitter. Men det behöver inte betyda att den man följer ens vet att jag finns.

Elza Dunkels säger att den här sortens fenomen måste finnas, eftersom möjligheterna till det finns. Hon liknar det också vid att skriva en roman, då läsaren sällan känner sig sviken om en huvudkaraktär dör i slutet. På nätet är vi inte riktigt förberedda på vad vi kan möta ännu, varför man reagerar annorlunda här.

- Att känna till att sådant här händer måste ingå i någon sorts digital kompetens. Ibland görs det för att retas, och ibland förstår vi inte ens varför det görs – men att det händer måste vi veta. Att ständigt ha den baktanken bör vara en del av ett kritiskt förhållningssätt till livet generellt.