Att bli hemskickad med ett nytt recept på benzo

Har precis lyssnat klart på del tre av "Narkotikalandet", en radioserie av reportern Randi Mossige-Norheim. Redan i del ett, ungefär efter fem sekunder, var jag fast. Serien pratar med personer som jobbar med droger på ett eller annat sätt - de tar droger, de handlar droger, de säljer droger, deras barn dog av droger.

Reportern frågar en person hon intervjuar på Sergels Torg, "Plattan", hur många langare personen ser just där och då. Personer pekar ut flera stycken.

Där står de nämligen varje dag och delar ut "bollar" med heroin för låga summor. Priserna har sänkts för att säljarna ska få tillbaka de kunder som istället börjat med Subutex och Metadon - preparat som används vid avgiftning men som också är starkt beroendeframkallande och säljs vidare - svart - av personer som får utskrivet.

Reportern intervjuar en ung tjej som tagit alldeles för mycket benzo. Hon sluddrar och har glass runt hela munnen där de sitter på hamburgerrestaurangen. Men hon är ändå "med i samtalet hela tiden" vill hon försäkra reportern om. 

Vi får lyssna på en videofilm när en kille injicerar för första gången. Han spelar in händelsen och kameran fortsätter rulla även efteråt när han och tjejen som hjälpt honom sitter och diskuterar storleken på nålar. Hon poängterar att det gör ont för henne att använda sina nålar eftersom hon numera skjuter i händerna. Några dagar efter att videon spelats in dör killen av överdos.

Detta är verkligheten. Verkligheten jag går förbi flera gånger i veckan när jag är i närheten av plattan. Jag ser dem också men kan inte peka ut vilka de är, de som säljer bollar. Jag har bekanta som är djupt nere i drogträsket. Det där träsket då de helt plötsligt försvinner från Facebook i några månader. Då är de på avgiftning, eller så sitter de inne. Sen kommer de tillbaka en dag på Facebook-chatten och frågar hur läget är. Jag ser det hända om och om igen men jag vet inte hur jag kan hjälpa. Är det mitt jobb att hjälpa?

För detta är jobb. För missbrukarna är det ett ständigt jobb att hitta en till fix, en till känsla av att inte behöva tänka på det jobbiga, en till liten stund att inte känna abstinens. 

För langarna är det ett ständigt jobb att få in kunder och få dem att stanna kvar. De som åker in på avgiftning är lika med förlorad inkomst, då måste man hitta nya. Samt hålla koll på när personer som varit på avgiftning kommer tillbaka till verkligheten - så de kan få en boll till ett bra pris - en boll till ett bra pris nere i träsket.

Detta är jobb. För myndigheterna som inte gör sitt jobb. Varför blir personer som fått en "snedtändning" satta på tvångspsyk i några dagar för att sedan bli hemskickade med nya recept på benzo? Det händer hela tiden, jag börjar bli trött på att höra om det. Varför står det alltid langare på plattan? Vilka är det polisen egentligen slänger i fyllecellen och vad leder det till dagen efter? 

Nätdrogerna ökar i takt med allt detta. Myndigheterna jobbar på att stänga ner dessa sidor. Åter igen undrar jag, vad leder det till dagen efter - när personer skickas hem med ett nytt recept och dör några dagar senare av en överdos? Utskrivet av myndigheterna?

Tror myndigheter att människor kommer sluta missbruka för att de stänger ner sajter som säljer nätdroger? Tror myndigheter de gör ett bra jobb när 80 procent av de som genomgått avgiftning får återfall inom ett år? Tror myndigheter de gör ett bra jobb när de ställer en polisbil på Plattan och sedan drar och gör vad? Fikar? För i bilen sitter de i alla fall inte. Det har jag sett. 

Vad har du sett? Hör av dig till Nyheter24!