"Nu visar sig missnöjet mot 'nolltoleransen' i Sverigedemokraterna"

Nu drar Sverigedemokraternas landsdagar igång i Västerås. I Aros Congress Center ska ombuden bland annat debattera EU-utträde och en inskränkt aborträtt. Men det mesta handlar som vanligt om striden mellan partitoppen och ungdomsförbundet – i alla fall på förhand.

Det finns dock all anledning att tro att det överhuvudtaget inte kommer att synas utåt. Nu handlar det om att hålla masken. Eller som ungdomsförbundet SDU:s andra vice ordförande Jonas Andersson skrev på Twitter igår: "Forza framtiden!". Det finns inget att se här, cirkulera.

Ryggdunkningar, glada miner och lite småskojande mellan varandra är precis vad Sverigedemokraterna och SDU behöver i nuläget. Ett supervalår väntar runt hörnet och nu har man inte råd med någon smutsig internstrid längre. Inte utåt sett.

Det betyder dock inte att den är slut. På landsdagarna väntas ombuden rösta igenom en stadgeändring som tar bort SDU-ordförandens rätt att närvara på partistyrelsens sammanträden. Samtidigt skriver Expressen att en annan stadgeändring ska göra så att SDU:s egna stadgar måste godkännas av moderpartiet.

Det kan hota SDU:s möjlighet att få bidrag från Ungdomsstyrelsen (något de dock tidigare misslyckats med) eftersom de inte anses tillräckligt självständiga. Men framför allt så ger det SDU-ordföranden Gustav Kasselstrand så lite spelutrymme som möjligt.

SD-toppen hävdar att det inte är något konstigt eftersom Moderaterna har en liknande skrivelse. Att det var längesen Moderata ungdomsförbundet hade en intern konflikt med moderpartiet pratar man dock inte om.

Jag tror att Kasselstrand och de andra har mer stöd i moderpartiet än vad SD-ledningen vill tro. Men det är inte värt det för honom eller hans närmaste att ta striden mot moderpartiet. Inte nu, inte än. Hans tid kommer.

I stället är det förmodligen den uppmärksammade "nolltoleransen" som kommer att leda till sämst stämning i lokalerna. Flera motioner tar upp frågan. En trio ombud från Västra Götaland vill avskaffa den.

"Den skapar osäkerhet och sänker arbetslusten. Det är ett stort problem att nolltoleransen upplevs som subjektiv. Det anses att personer mäts med olika måttstockar. Ett annat problem är att nolltoleransen inte bara är subjektiv utan också retroaktiv. Detta innebär att i princip alla vet att man någon gång gjort, sagt eller skrivit något – kanske i ungdomligt oförstånd – som nu, många år senare, kan komma att medföra en uteslutning ur partiet", skriver dem.

Ett annat ombud talar om "en känsla av maktlöshet från gräsrötterna". Ytterligare en motion tar upp att medlemmar känner oro inför hur partiet jobbar med uteslutningsärenden och kräver att tydliga riktlinjer ska läggas ut på hemsidan.

Ett Stockholmsombud går så långt som att kalla uteslutningsförfarandet för "odemokratiskt". Detta eftersom ledamöter i medlemsutskottet, som handlägger frågorna, också sitter i partistyrelsen – som tar själva besluten.

"Alltså blir partistyrelsen advokat, åklagare och i slutänden även domare. Det anser jag vara en odemokratisk process mot enskilda och föreningar som ska granskas och dömas", skriver han.

Debatten lär knappast bli mindre infekterad efter Expos avslöjande om hur SD-topparna själva talar om nolltoleransen.

Det har i mediebevakningen länge talats om den så kallade "nolltoleransen" och hur den påverkar sverigedemokrater runtom i landet. Hur upprörda är de egentligen på att vissa kommunpolitiker utesluts för något som riksdagspolitiker kan klara sig undan med?

Nu kommer missnöjet att visa sig. Frågan är bara hur stort det är.