Alex Bengtsson: "SD-sekterismen visar hur omoget partiet är"
KRÖNIKA. Konflikten mellan SD och SDU visar hur omoget och sekteristiskt partiet är.
Alexander "Alex" Bengtsson föddes 1984 i Åsa i Hallands län. Har sedan 2002 arbetat på tidningen Expo och är numera även utbildningschef.
Han kan även titulera sig som författare och har skrivit boken Sverigedemokraterna har fel som även gavs ut av Expo år 2008.
Förutom Expo har han bland annat skrivit för Hallands Posten, Röd Press och Tidningen Broderskap.
Hösten 2011 släpper Bengtsson en ny bok och driver dessutom en antirasistisk projektledarutbildning på Vindelns folkhögskola.
Alex Bengtsson utsågs också till Årets folkbildare 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan.
Alex Bengtsson är krönikör och bloggare på Nyheter24. Du kan läsa hans blogg här.
När Sverigedemokratisk Ungdom Stockholm, som i alla fall säger sig vara ungdomsförbundets största distrikt, publicerade ett uttalande på sin hemsida och beskrev de som försöker få bort den sittande förbundsordföranden Gustav Kasselstrand som "en liten men fanatiskt driven grupp försöka avsätta den nuvarande förbundsstyrelsen" blottlades hur djup sprickan mellan de rivaliserande falangerna inom partiet och ungdomsförbundet faktiskt är.
Den ”lilla” och ”fanatiska” gruppen är nämligen inga andra än partiets nyckelpersoner och ledargestalter. Det hårda ordvalet visar, precis som jag skrivit tidigare, att konflikten inte endast handlar om debattartikeln som SDU-ordföranden skrev tillsammans med förbundets vice ordförande William Hahne. Det handlar minst lika mycket om ett maktspel om påverkan- men framför allt om positioner.
Att personer som inte ens är aktiva i ungdomsförbundet uppenbarligen försöker påverka förbundets inriktning och vilka som ska leda SDU visar att Sverigedemokraterna har en helt annan syn på sitt ungdomsförbund än de flesta andra partier. De flesta politiska ungdomsförbunden till riksdagspartier är egna suveräna organisationer med sitt egna politiska liv, program, stadgar och informella maktstrukturer. Det hade varit hårresande om till exempel Jan Björklund och hans närmaste medarbetare i Folkpartiet hade gått in och försökt detaljstyra Liberala Ungdomsförbundets agerande i sakfrågor och dessutom verkat för att få bort den sittande ordföranden Adam Cwejman.
Vill Sverigedemokraterna på allvar ha ett levande ungdomsförbund som inte bara är ett ungdomsalibi får de räkna med att de inte alltid är överens. Men det verkar inte SD-eliten var intresserade av. Här visar Sverigedemokraterna ännu en gång att det inte är ett parti som andra. Man kan förklara det på olika sätt. Antingen är partiet inte moget för politiska skiljelinjer än eller så är man helt enkelt en sekt där oliktänkande rensas bort från ledande positioner.
Jag tror att det snarare handlar om det sistnämnda. Och med tanke på att SD gör anspråk på att en dag styra det här landet bör nog partiets väljare och sympatisörer ställa sig frågan hur det ska gå till då partiledningen inte ens klarar av politiska skiljelinjer i sitt eget parti och ungdomsförbund.
