Carl Marions: Storbråk om rösträtten i Florida
ANALYS. Carl Marions, statsvetare vid Stockholms Universitet, om hur en utredning av vem som har rätt att rösta slagit fel och blivit rikspolitisk konflikt.
Carl Marions är statsvetare vid Stockholms Universitet och skribent inriktad på amerikansk politik. Förutom statsvetenskap studerar han historia och skriver om nästa års presidentval i USA för Utrikespolitiska Föreningens tidskrift. Studerar under 2012 på plats i USA via universitetet för att komma närmare händelsernas centrum.
Floridas guvernör Rick Scott har hamnat i blåsväder efter att ha meddelat att han vill bena ut vilka i staten som verkligen har rätt att rösta. Meningen är man ska gå igenom de väljarlistor som statens respektive kommuner sitter på, för att rensa dessa från personer som är avlidna, utflyttade, odokumenterade eller som på andra sätt inte är berättigade att delta i presidentvalet.
Det till synes harmlösa syftet är att få bukt med valfusk genom att endast skicka till valurnorna de som enligt statens lagstiftning har där att göra. Problemen är, som så ofta när det rör sig om frågor gällande vilka som får och inte får rösta, talrika, och republikanen Rick Scott försöker nu hejda anklagelser om att hans avsikter är mer cyniskt politiska än idealistiskt demokratiska.
Till att börja med har processen, i amerikansk media kallad the voting purge, redan fått sina sidoskador. Ett stort antal människor - fullkomligt berättigade att rösta - har brevledes blivit informerade att de inte är välkomna att avge sin röst i höstens val. De som drabbats av denna byråkratiska fadäs tillhör för det allra mesta en av de minoriteter, oftast latinamerikaner, som utgör en stark demokratisk bas i staten.
De erbjuds givetvis upprättelse om det skulle vara så att de felaktigt avlägsnas från väljarlistorna, men detta sker genom ett rättslig process och frågan är om man hinner lösa det innan valen sätter igång. Tidningen Miami Herald konstaterade att de som påverkats av kampanjen överväldigande är "demokrater, latinamerikaner och självständiga". Det blev oerhört genant för Scotts administration när det uppdagades att en av de som felaktigt utpekats som obehörig i valurnorna var 91-årige Bill Internicola. Bill är veteran från andra världskriget med flera militärmedaljer och att skicka ett brev som gör gällande att han inte är amerikansk medborgare är ett rejält klavertramp i ett land där militärer i allmänhet och forna soldater i synnerhet åtnjuter, om än endast nominellt, stor respekt.
Fallet med Rick Scotts stora utrensning har ådragit Florida en åthutning från federal nivå, som anser med all rätt att en enskild stat inte kan försöka ta sig an ett sådant företag. Med hänvisning till 1965 års Voting Rights Act, som är till för att skydda minoriteters rösträttigheter, konstaterar justitiedepartementet att Florida måste be om tillstånd från Washington innan man börjar röra röstförfarandet, vilket de inte gjort. De har använt sig av gamla register och listor som markant ökat risken för felaktigheter.
Valstrul i Florida var anledning till att presidentvalet år 2000 mellan George W. Bush och Al Gore fick avgöras i USAs högsta domstol. Om det i höstens presidentval återigen blir trassel med rösträkningen och/eller misstanke om oegentligheter, råder det inga tvivel om vem som kommer få ta skulden. Det faktum att Rick Scotts voting purge skett så pass slarvigt, och så nära inpå ett presidentval, får många att med bekymrad blick betrakta vad som nu kan vara på väg att torna upp sig i solskensstaten.
