"Man ska inte vara rädd för att göra sånt här"

STOCKHOLM. Ända sedan i slutet av april förra året har sajten Inte rasist, men fått sverigedemokratiska företrädare på fall genom att avslöja deras skriverier på bloggar, i kommentarsfält och på sociala medier.

De är älskade av många, men hatade av de som de skriver om.

– Vissa slänger bara på luren och skriker åt oss. Andra pratar fortfarande med oss, berättar grundaren Henrik Johansson, när Nyheter24 träffar honom på en bar på Östermalm i Stockholm.

Fick hjälp av Alliansfritt

Egentligen var det aldrig ens meningen att Inte rasist, men (eller IRM som sajten brukar förkortas) skulle bli det som det är i dag.

– Idén kom till som ett opinionsbildarprojekt som var menat för arbetarrörelsen men det blev aldrig av där. Då tänkte jag väl att då kan jag ta en del av projektet och göra det själv, säger Johansson.

Till sin hjälp i började hade trion som startade allt – Johansson, Anny Berglin och Niclas Jonasson – hjälp från en redan etablerad politisk blogg.

– Vi fick stöd bland annat av de som drev bloggen Alliansfritt Sverige. Några kommer kanske skälla att vi inte är opolitiska för det men det var faktiskt de som propsade på att vi skulle vara opolitiska. De hjälpte oss ganska mycket med kontakter och så vidare.

"Då tänkte vi att att det här kommer medierna älska"

Målet var från början att bevaka Sverigedemokraterna och bara Sverigedemokraterna. På senare tid har man utvidgat verksamheten till de hatsajter som är populära i SD-led. Detta eftersom kopplingarna mellan partiet och dessa blivit allt större.

Man kan säga att det har hänt en del sedan starten. Det dröjde inte så länge innan etablerade medier fick upp ögonen för inläggen. IRM avslöjade bland annat att lokala SD-företrädare skrivit islamofobiska inlägg i kommentarsfältet på den rasistiska bloggen Avpixlat.

Ett av de första och största avslöjandena var Ronny Esbjörnsson, SD-politiker i Hörby, och hans mordhot mot bland annat migrationsminister Tobias Billström och statsminister Fredrik Reinfeldt.

Men när det började växa på riktigt var först när IRM-skribenterna själva började intervjua SD-politiker som exempelvis bloggat. I fall efter fall blev citaten så pass spektakulära att det var svårt för andra medier att undvika. Oavsett om det handlade om att lobotomera homosexuella eller att ridsport inte är en riktig sport.

– De sa riktigt knäppa saker. Då tänkte vi att det här kommer ju medierna älska.

Det var till och med så knäppt att flera journalister ställde sig tvekande till om det verkligen var sant.

– Någon har krävt att få lyssna men de flesta har litat på oss. Men vi har intervjuerna inspelade om någon kommer och säger att vi ljuger.

SD-ledningen säkert tacksamma – ibland

De största "triumferna" menar Johansson är när någon som de avslöjat varit lite för självsäker.

– De som har känts bäst är de som varit så konkret rasistiska och sedan kommit och varit spydiga efteråt. Sagt att "partiet står bakom mig" och sen "oj, nej jag slutar". Då känns det extra bra.

Han tror till och med att den sverigedemokratiska ledningen ibland kan uppskatta att saker och ting kommer upp till ytan – så att företrädare kan uteslutas. Men det är inte samma sak alla gånger.

– De är säkert jättetacksamma för att de kan utesluta dem. Men de är inte lika tacksamma när vi drar upp att Thoralf Alfsson (riksdagsledamot) stödjer romregistret, då får man ändra hela partiets inställning helt plötsligt.

Just dubbelmoralen i partiets "nolltolerans" har varit något som IRM fokuserat på.

– Kent Ekeroth (riksdagsledamot) länkade till en video där muslimska barn beskrivs som en tickande bomb. När en lokalpolitiker i Älmhult gjorde det blev hon utesluten – Ekeroth sitter kvar. Vi visar att sitter du där i toppen blir du inte utesluten. Det börjar bli väldigt pinsamt för dem att åsikterna finns från kommentarsfält till den absoluta toppen.

"Vi kommer att göra narr av dem"

Bland partitopparna skiljer sig behandlingen av IRM rejält från person till person, berättar Johansson.

– Det är olika. Richard Jomshof, Linus Bylund (kriminalpolitisk talesperson respektive stabschef) och några andra har pratat med oss och varit ganska hövliga. Sen har vi Kent Ekeroth som i princip fnyser åt oss och Martin Kinnunen (presschef) som vägrar uttala sig till oss. De är väldigt spydiga, fastän de vet om att vi aldrig skulle förvanska något av det som de säger.

Till skillnad från traditionella medier brukar IRM lägga ut hela intervjuerna de gör. Men till skillnad från vanliga medier driver de också gärna med SD.

– Det är ett ställningstagande vi gjort. Vi tycker inte om Sverigedemokraterna men det betyder inte att vi ska granska dem på ett oschysst sätt. Men vi kommer att göra narr av dem, säger Johansson och fortsätter:

– Vi tycker att det är ett rasistiskt parti, punkt. Och vi kommer att tjafsa med dem.

Har mottagit flera hot

I dag jobbar fem skribenter helt ideellt med att driva Inte rasist, men. En blogg som har cirka 250 000-300 000 visningar i månaden, 25 000 likes på Facebook och över 10 000 följare på Twitter. Hittills har den bara kostat 7 000-8 000 kronor totalt sedan starten.

Någon är arbetslös, någon pluggar till journalist. Johansson själv arbetar som facklig-politisk ombudsman. Men det är en självklarhet att de använder sina riktiga namn – de vill inte vara som rasistsajterna de själva granskar.

– Det var självklart hela tiden. Det kunde inte bli en till anonym blogg där man inte vågar stå för det man skriver. Jag tycker inte att man ska gömma sig.

Som ett brev på posten (ibland bokstavligt talat) har det dock kommit hot.

– Det mesta kommer i mejl. Den som fått ta mest skit är Anny Berglin för rasism och kvinnohat går hand i hand. Så hon har fått hem något brev där hon blivit hotad till livet. Men det är mycket mer positiva reaktioner.

Har du själv blivit hotad?

– Ja, jag har fått några hot, men jag gillar inte att prata om det. Då polisanmäler vi dem och lägger det till handlingarna. Jag tycker inte man ska vara rädd för att göra sådant här.

Är det värt det?

– Det är värt det, lätt.

I en nutid och framtid där Sverigedemokraterna ökar opinionsmässigt kommer det att finnas fortsatt stort spelrum för IRM. Men vad händer om SD plötsligt går samma öde till mötes som exempelvis Ny Demokrati gjorde på 90-talet?

– Vi skulle nog få mindre att skriva om i alla fall, säger Johansson och skrattar.

Sedan blir han allvarligare:

– Men sånt sker inte över en dag. Försvinner dem försvinner säkert vi men risken är att det kommer upp nya partier. Sådana här partier tenderar ju att dyka upp som svampar i marken så det kommer väl något nytt. Vi behöver nog inte ens döpa om oss i så fall.

Se Johansson prata om hoten här: