"Rättegången är en nödvändig cirkus"
En norsk rättsexpert hävdar att cirkusen kring Breivik är unik och att rättegången skulle se helt annorlunda ut i ett annat europeiskt land.
Under häktningsförhandlingarna utförde han den högerextrema hälsningen med knuten näve. När rättegången mot honom startade i dag kom hälsningen igen.
Nu har norska Dagbladet undersökt vad hälsningen egentligen betyder. Enligt tidningen har norrmannen själv uppfunnit hälsningen som är inspirerad av vänsterpolitiska rörelser.
Breivik utför dock hälsningen med höger arm på grund av sina högerextrema politiska åsikter. Enligt Anders Behring Breivik själv ska hälsningen betyda kamp, ära och styrka.
Uppgifterna kommer från en grupp som under 229 timmar tvångsobserverat massmördarens beteende. De har bland annat använt olika tekniker för att förstå hans reaktionsmönster.
Bild på hälsningen finns i bildspelet.
OSLO. Det kan inte ha undgått någon att rättegången mot Anders Behring Breivik börjar likna en cirkus. När Nyheter24:s nyhetschef Eric Rosén skrev i går om hur absurt det känns att följa rättegången som numera liknar en "amerikansk film" var det många som höll med honom.
Med nämndemän som byts ut för att de önskar att Breivik straffas till döden och Breivik själv som under en dryg timme förklarade lugnt, utan ånger, att han hade gjort samma sak igen.
"Men jag hoppas för allt i världen att de har förstånd att avbryta och bromsa honom i större utsträckning. För han går allt för ofta över gränser i sina resonemang och det har redan börjat likna cirkus." - skrev Eric Rosén i sin krönika.
I Sveriges Radios Ekot riktade stjärnadvokaten Leif Silbersky skarp kritik mot domaren Wenche Elizabeth Arntzen i målet för att hon låter Breivik hållas.
Men trots att öppenheten kring rättegången får kritik är det en nödvändig cirkus vi nu ser menar en norsk expert på straffrätt.
– Det är oundvikligt att rättegången blir en cirkus, säger Ragna Aarli professor vid juridiska fakulteten i Bergen, till NRK.
Experten menar också att öppenheten i det norska rättssystemet utmärker sig internationellt. Hade vi till exempel fått följa rättegången i England hade mediabevakningen troligtvis sett helt annorlunda ut, menar professorn.
- Det finns ett stort intresse i denna fråga och den påverkar många. Det innebär att vi får en stor skara som samlar sig. Det finns mycket här som är oundvikligt. Vi måste ha offentlighet kring fallet och vi måste pressen som rapporterar om det, säger Ragna Aarli till NRK.
Och hon får stöd från Svein Brurås, docent i journalistik vid högskolan i Volda som menar att Breiviks vittnesmål borde ha visats på teve och sänts i radio.
- Det är en så central del av rättegången att alla de norska människor som vill höra honom borde ha fått göra det, säger han till NRK.
