"Ska inte ha det svenska tillståndet i Danmark"
Med ett fjärde åtgärdspaket – så kallat "bandepakke" – vill den danska regeringen dra åt snaran ytterligare kring de gängkriminella. Sverige utmålas som ett skräckexempel. Vi ska inte ha det svenska tillståndet i Danmark, säger justitieministern Peter Hummelgaard (S).
På senare tid har Danmark drabbats av flera våldsdåd. I slutet av augusti sköts en 30-årig man ihjäl i fristaden Christiania – känd för sin droghandel – i Köpenhamn och fyra andra personer skadades.
Händelsen tros ha skett i en konflikt mellan gatugänget Loyal to familia och mc-gänget Hells Angels. Tre personer sitter nu häktade misstänkta för inblandning i dådet.
Händelsen ledde till att självstyret i Christiania fattade beslut om att man vill att polisen stänger den så kallade Pusher street – gatan där drogförsäljningen sker i så kallade haschbodar.
I lördags skedde en explosion vid Hells Angels klubbhus i Köpenhamnsstadsdelen Nørrebro och polisen har därefter fattat beslut om det är förbjudet att uppehålla sig i fem av mc-gängets lokaler i huvudstadsområdet.
Den danska regeringen – som består av Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne – presenterade sin så kallade "bandepakke" på en pressträff i Köpenhamn. Totalt ska det röra sig om 39 åtgärder riktade mot gängkriminella.
Vid flera tillfällen lyftes Sverige fram som ett avskräckande exempel.
— Vi behöver inte titta längre än till andra sidan av Öresund för att se hur illa det kan gå om man inte är benhård mot gängkriminaliteten, sade finansministern Jakob Ellemann-Jensen (V).
Skärpta straff
Justitieministern Peter Hummelgaard (S) hänvisade till att man i Sverige har uppgett att det finns 30 000 gängkriminella.
— Vi ska inte ha det svenska tillståndet i Danmark, sade Peter Hummelgaard på pressträffen.
Det var i somras som den svenske justitieministern Gunnar Strömmer (M) uppgav att omkring 9 000 personer direkt ingår i kriminella nätverk i Sverige och att ytterligare 21 000 personer är "medmisstänkta", enligt polisens siffror.
Enligt danska Rigspolitiet var 1 322 personer registrerade som gängkriminella i slutet av juni i år – att jämföra med 1 759 personer 2013. Vad som krävs för att en person ska registreras som gängkriminell har den danska polisen inte velat uppge för TT vid en tidigare förfrågan.
Danmarks fjärde "bandepakke" handlar till stora delar om förslag om skärpta straff för olika typer av brott om de begås av gängkriminella – exempelvis ska det kunna utdömas dubbla straff för innehav av knivvapen och ekonomisk brottslighet.
Det är i linje med tidigare åtgärdspaket. Den första "bandepakke" kom 2009 och innehöll en särskild lagparagraf som innebär att straffet kan fördubblas om brottet kan kopplas till en gängkonflikt.
"Hänger ihop med invandringspolitiken"
Tidigare har kriminologer sagt att skärpta straff inte har någon effekt på gängkriminaliteten, men det ifrågasatte statsminister Mette Frederiksen (S) när hon fick frågor om det vetenskapliga underlaget för de nya åtgärderna.
— Självklart har det en betydelse när en viss andel av de mest hårdkokta kriminella sitter inlåsta i stället för att vara ute på gatorna. Det handlar om använda sig av sunt förnuft, sade Frederiksen på pressträffen.
Hon sade att Danmark tidigare inte haft behov av hårdare straff eftersom landet då inte var så drabbat av kriminalitet.
— Det har förändrats – dessvärre. Och det hänger olyckligtvis ihop med invandringspolitiken, sade Mette Frederiksen och hänvisade till att unga män med en viss invandrarbakgrund är kraftigt överrepresenterade i kriminalstatistiken.
