Frågan efter Gazaattacken: Bomb eller raket?
Vad hände med al-Ahli-sjukhuset i Gaza i tisdags kväll? Enligt Hamas krävdes flera hundra liv i en israelisk attack, medan Israel säger sig ha bevis för sin oskuld. Underrättelseforskaren Tony Ingesson manar till försiktighet i alla bedömningar, men säger: Om man är överens om att bildmaterialet är autentiskt kan man utifrån det dra slutsatser.
Efter tragedin på sjukhuset gick den terrorstämplade palestinska rörelsen Hamas omedelbart ut med att Israels flygbombningar låg bakom, och att minst 500 människor dödats. Israels version dröjde något längre, vilket militären IDF sedan också anförde i sin bevisföring: Hamas kunde omöjligen så snabbt veta hur det gått till, hävdade IDF:s talesman Daniel Hagari.
Enligt Israel handlade det om en raket från en annan extremistisk palestinsk organisation, Islamiska jihad. Den ska ha skjutits upp avsedd för Israel, men "feltänt" och fallit ned på sjukhuset. IDF har lagt ut bilder och filmer som ska bevisa detta.
— En raket och en flygbomb är inte samma sak, det är rätt stor skillnad, säger Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys och kontraspionage vid Lunds Universitet.
Han förklarar att en raket har dels en drivladdning, för att föra den till målet, och dels en verkansdel, "som gör att den smäller när den kommer fram". En bomb har ofta ingen drivladdning, bara verkansdel.
Annan typ av skador
Det ger ledtrådar till vad som träffade sjukhuset.
— När en drivladdning brinner så brinner den väldigt intensivt, det liknar inte så mycket annat, men det är fortfarande en brand, inte en explosion – skillnaden mellan deflagration och detonation, säger Ingesson.
— Det är destruktivt men ger en annan typ av skador, till exempel inte en stor krater.
Och om en sådan drivladdning slår ner i ett tidigt skede av raketens tänkta bana är den så stor att verkansdelen inte nödvändigtvis spelar någon tydlig roll.
En bombdetonation, däremot, "avger all energi på en gång".
— Det blir en skarp smäll, en stötvåg och det blir splitter. Det måste inte ge en krater, men stötvågen ger en skadebild: fönster krossas, föremål kastas i väg.
Tony Ingesson betonar att alla slutsatser är preliminära, och bygger på att det bildmaterial som sprids är äkta.
— Jag kan inte säga med säkerhet någonting, understryker han.
Men:
— Det här med fragment och skador, det är inte så mycket som tyder på flygbomb av det jag sett.
Svårbedömd dödssiffra
För tillfället har bara den palestinska sidan tillgång till nedslagsplatsen.
— Om jag vore dem och det är en flygbomb skulle jag leta efter spår i termer av splitter och stötvåg.
— Och om det är en raket skulle jag leta efter explosivt brandförlopp. Alla dessa saker kan man bedöma någorlunda.
Att som utomstående bedöma den höga dödssiffra som Hamas angett är ännu svårare. Men Tony Ingesson säger:
— Det ska mer till om det ska stryka med mycket folk av en raket, om det är en drivladdningsbrand och så vidare, än om en flygbomb går av.
