Därför fortsätter striderna – trots 10 000 döda
Tusentals människor har dödats i Gazaremsan och bomber fortsätter falla, men Israel har ännu inte nått sina mål att få gisslan släppt och att göra sig av med Hamas. Israels våldsamma svar på 7 oktober-massakern kan leda till ökat stöd för Hamas på Gazaremsan, befarar experter.
Bombardemanget mot Gazaremsan är inne på sin femte vecka efter Hamas terrorattack mot Israel, då över 1 400 människor dödades och runt 240 togs gisslan i den värsta massakern på judar sedan Förintelsen.
Över 10 000 människor har sedan dess dödats på Gazaremsan, enligt uppgifter från Hamasstyrda myndigheter.
Israels offensiv fortsätter. Man kan inte tänka sig att gå tillbaka till den tidigare situationen, där Israel slår till mot terrorstämplade Hamas men allt fortsätter att upprepas om och om igen, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
— Man vill ha bort Hamas helt. Det har man inte uppnått, och därför fortsätter man offensiven, säger hon.
Men att utrota Hamas, vilket förutom att frita gisslan är målet med Israels offensiv på Gazaremsan, är inte en enkel operation. Av allt att döma kommer det även i framtiden att finnas personer i Gaza som stödjer Hamas på ett eller annat sätt.
Slå ut ledarskapet
Från Israels synpunkt är det framför allt viktigt att slå ut det politiska och militära ledarskapet och organisationens hela infrastruktur.
— Det är klart att man kan komma åt de högsta ledarna, mellanled och andra personer med viktiga funktioner både inom det politiska och det militära. Man kan slå ut deras infrastruktur, kommandocentraler och tunnlarna. Men Hamas är inte bara en organisation och ett politiskt parti utan också en ideologi, säger Isabell Schierenbeck.
Också Hanne Fjelde, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, poängterar att även om man kan slå ut Hamas ledarskap kan det vara svårt att med militära medel slå ut idéerna som organisationen står för.
— Erfarenheten från exempelvis kriget mot al-Qaida i Afghanistan är att den här typen av terrororganisationer ofta fragmenterar, omgrupperar sig och sedan kommer tillbaka, så länge idéerna och stödet för idéerna lever kvar, säger hon.
"Kollektiv bestraffning"
Kort före Hamas blodiga attack mot Israel den 7 oktober svarade närmare hälften av de tillfrågade i en opinionsundersökning i Gaza att de inte hade något som helst förtroende för Hamas styre, enligt institutet Arab Barometer som gör regelbundna mätningar.
Men våldet drabbar befolkningen i Gaza brett, oavsett politisk eller ideologisk hemvist.
— I ljuset av de här siffrorna kan man inte säga att befolkningen i Gaza är ansvarig för Hamas handlingar. De flesta civila i Gaza stödjer varken Hamas eller den ideologi som de står för. När våldet drabbar så urskillningslöst, och majoriteten är kvinnor, barn och äldre, så upplevs det som en kollektiv bestraffning, säger Hanne Fjelde.
Hamas kan få mer stöd
Urskillningslöst våld kan snarare spä på än reducera stödet för organisationer som Hamas, säger hon. Våldet i Gazaremsan kommer inte enbart med bomber och markoffensiver, utan också genom själva belägringen, som kan leda till att människor behöver vända sig till Hamas för att få tillgång till förnödenheter.
— Man kanske snarare stärker Hamas, man gör den extrema organisationen viktigare för den palestinska saken, tvärtom vad man vill åstadkomma.
Historiskt har man kunnat slå fast att stödet för extrema grupper ofta ökar i perioder med militära konfrontationer. Våld ger upphov till ilska, desperation och fruktan som gör att tilliten till den andra parten sjunker, avståndet mellan grupper ökar och moderata krafter får mindre utrymme, säger Hanne Fjelde.
— Det kan försvåra möjligheten för politiska lösningar.
