Två kvinnor och flera andra personer flyr när iransk kravallpolis kör emot dem på motorcyklar, vid en av de tidiga protesterna i Iran i september förra året. Arkivbild.
Två kvinnor och flera andra personer flyr när iransk kravallpolis kör emot dem på motorcyklar, vid en av de tidiga protesterna i Iran i september förra året. Arkivbild. - Foto: AP/TT

Demonstranter i Iran tystas med våldtäkter

Människor som hamnar i förtryckarapparatens grepp i Iran blir brutalt våldtagna och torterade. Inga förövare utreds. Flera offer har dömts till döden. Mönstret vi ser tyder på ett stort mörkertal av offer, säger svenska Amnestys generalsekreterare Anna Johansson.


Maryam och hennes vänner hade deltagit i en av många protester i Iran – tagit av sig slöjorna och skanderat med folkmassan – när de blev gripna och bortförda i en skåpbil.

Det iranska revolutionsgardet höll Maryam i en isoleringscell i två månaders tid. Hon är en av 45 personer som vittnar om hur myndigheterna förtrycker iranier med sexuellt våld, i en ny rapport från Amnesty International.

Hon berättar hur hon efter långa förhör blev brutalt gruppvåldtagen av flera manliga vakter, som bland annat använde sig av en flaska.

"Inte ens djur gör sådana saker. Jag minns hur två agenter våldtog mig. Jag var väldigt liten jämfört med dem. Efter det tappade jag medvetandet. Jag återfick medvetandet när de kastade vatten på mitt huvud och skrek till några andra att 'komma och ta den smutsiga slynan'", berättar Maryam.

Kvinnor på promenad i Teheran i början av augusti i år. Många kvinnor avstår numera från att bära den obligatoriska slöjan. Arkivbild.

"Används som vapen"

Den iranska regimens kränkningar och förtryck dokumenteras i möjligaste mån sedan de landsomfattande protesternas utbrott förra hösten.

— Det som nu framkommer mer tydligt är hur den iranska underrättelsetjänsten och säkerhetsstyrkorna har använt våldtäkter och sexuellt våld som ett vapen, i syfte att tysta demonstranter, förhindra ytterligare protester och straffa människor som utmanar det politiska etablissemanget, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty Internationals svenska avdelning.

En kvinna, Shirin, berättar hur hon hölls fången i ett tomt bostadshus och blev våldtagen av tio män från de paramilitära Basij-styrkorna under nio timmars tid. En annan, Fatemeh, vittnar om hur hon gruppvåldtogs flera gånger om när hon hölls inlåst i ett klassrum i en skola i två veckor.

En pojke i skolålder blev våldtagen med en vattenslang av en myndighetsföreträdare. Vuxna män berättar hur vakter har våldtagit dem med batonger.

Framtvingade erkännanden

Fem av de offer som Amnesty har följt har dömts till döden efter att ha blivit utsatta för sexuellt våld och erkänt brott efter tortyr. En av dem har redan avrättats och en annan dog under oklara omständigheter i fångenskap.

Offer vittnar om hur det har varit svårt att söka vård och hjälp på grund av ett utbrett stigma. Familjemedlemmar och andra som höjer rösten har blivit förföljda och trakasserade.

För förövarna råder en systematisk straffrihet, bedömer människorättsorganisationen.

— Ett tydligt tecken på det är att inga anklagelser om våldtäkt eller sexuellt våld någonsin har utretts och än mindre lagförts, säger Anna Johansson.

— Trots att vi ganska enkelt har kunnat identifiera en rad personer som har de här erfarenheterna, och vet att åtminstone tre av dem har lämnat offentliga klagomål kring det våld de har utsatts för, så har ingen lagförts.

De paramilitära Basij-styrkorna lyder under Irans revolutionsgarde. Bland andra dess medlemmar anklagas för att ha utsatt tillfångatagna demonstranter för sexuella övergrepp. Bilden togs i ett annat sammanhang i april 2022. Arkivbild.

Inte helt tyst

I september, på årsdagen för Mahsa Aminis död, samlades människor till nya protester i Iran. Missnöjet har inte tystats, även om regimen har återinrättat moralpolisen och skärpt straffen för kvinnor som inte bär slöja.

— Protesterna fortsätter lågintensivt, men det är också väldigt tydligt att förtrycket fortsätter, säger Anna Johansson.

— När omvärldens blickar riktas åt andra håll är det viktigt att visa att vi inte har glömt bort den situation som råder i Iran och att vi fortsätter att visa solidaritet med flickor, kvinnor och andra förtryckta grupper där.

På söndag tilldelas den fängslade människorättsaktivisten Narges Mohammadi Nobels fredspris för sitt arbete för kvinnors rättigheter i Iran. Priset tas emot av hennes anhöriga eftersom Mohammadi sitter fängslad i hemlandet.

Amnesty Sveriges generalsekreterare Anna Johansson. Arkivbild.
TT
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!