Irland tar britterna till Europadomstolen
Irland protesterar mot en brittisk lag som har satt stopp för åtal kopplade till den blodiga konflikten i Nordirland. Landet tar nu Storbritannien till Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att få till en lagändring.
Lagen om amnesti till både brittiska säkerhetsstyrkor och paramilitära grupper som IRA väckte kritik långt innan den klubbades igenom i september i år.
Efter debatter och noggrant övervägande har den irländska regeringen nu bestämt sig för att agera.
— Vi är verkligen ledsna över att behöva göra detta. Men vi lovade överlevande och familjerna till offer i Nordirland att vi skulle stå vid deras sida, säger Irlands premiärminister Leo Varadkar enligt The Irish Times.
Lagen har aldrig haft stöd i Nordirland och möttes av protester från människorättsgrupper och anhöriga som ännu väntar på rättvisa efter otaliga mord sannolikt kopplade till Nordirlandkonflikten.
Enda som återstod
Irlands utrikesminister Micheál Martin säger att lagen inte är förenlig med Europakonventionen och att Storbritannien införde lagen utan att rådfråga Irland, där många påverkas.
— De tog bort alla politiska möjligheter att gå vidare, det enda som återstod var det juridiska spåret, säger han enligt brittiska medier.
Lagen innebär bland annat att de som samarbetar med en oberoende kommission för försoning inte kan åtalas för några brott under de årtionden av våld och oro som kallas "the troubles".
Dessutom sätter lagen stopp för alla framtida åtal för brott och civilrättsliga åtal som rör konflikten.
Dåvarande premiärminister Boris Johnson, som lag bakom lagförslaget, sade att lagen skulle hjälpa till att dra ett streck över "the troubles".
Svårsmält kritik
Kritikerna kontrade med att lagen drar ett streck över mördarna och att de slipper undan straff.
— Den oberoende kommissionens och dess utredningar är inte tillräckliga alternativ till polisutredningar där de närmast berörda deltar, säger Martin.
— Amnestin som ges tar bort alla vägar mot sanningen och rättvisan.
Den brittiske Nordirlandsministern Chris Heaton-Harris slår tillbaka och säger att den irländska kritiken är svårsmält.
— Inte en enda gång sedan (Långfredagsavtalet) 1998 har den irländska staten gjort en samlad ansträngning för att åtala brott i det förgångna, säger han enligt The Guardian.
