Han ska stoppa knarksmugglarna: "Krossar dem"
Det är ett krig som inte kan vinnas, varnar hamnchefen i Antwerpen om kampen mot narkotikasmugglingen till Europa. Men Belgiens nya justitieminister, tidigare knarkåklagare i hamnstaden, vägrar kasta in handduken. Vi håller på att krossa deras affärsmodell, säger Paul Van Tigchelt.
Hamnbolaget Antwerpen-Brygge samlar sedan 2022 hamnarna i Antwerpen, Brygge och Zeebrygge i nordvästra Belgien. Man är näst störst i Europa efter Rotterdam och den 13:e största containerhamnen i världen.
Totalt hanteras nästan 290 miljoner ton gods om året med 160 000 personer direkt eller indirekt sysselsatta. Hamnen står för 4,5 procent av Belgiens BNP – och tio procent av landets totala utsläpp av växthusgaser.
2023 beslagtogs 116 ton kokain i hamnen – en ny rekordnotering jämfört med 110 ton 2022. I närliggande Rotterdam har beslagen samtidigt gått ner från 70 ton 2021 till 52,5 ton 2023, vilket förklaras med att hårdare tull- och poliskontroll fått smugglarna att flytta på sig.
Kokainet kommer främst från Latinamerika där det har ett grossistpris på cirka 11 000 kronor per kilo, mot 390 000 per kilo när det kommer till Europa. Till användarna kan det sedan säljas för upp mot 750 kronor per gram.
Källor: Hamnen i Antwerpen-Brygge, belgiska inrikesdepartementet, AP, AFP
Belgiens tidigare justitieminister Vincent Van Quickenborne fick stundtals bo på hemlig ort med extra polisbeskydd i fjol då det avslöjades att knarkmaffian planerade att kidnappa honom.
— Ren narkotika-terrorism, säger efterträdaren Paul Van Tigchelt till TT och andra EU-korrespondenter i Bryssel.
Den 50-årige förre åklagaren är justitieminister i Belgien sedan i höstas. När landet är ordförande i EU:s ministerråd under första halvan av 2024 är det hans uppgift att leda diskussioner om hur den organiserade brottsligheten kan bekämpas, inte minst när det gäller narkotikasmugglingen till Europa.
— Det är en enorm utmaning för vårt land. Bara i oktober tog vi 40 ton kokain i hamnen i Antwerpen. Det delas upp och blir till 100 ton på gatan med ett värde på 50 euro per gram – totalt mer än hela den belgiska årsbudgeten för polis och rättsväsende tillsammans, konstaterar ministern.
Drönare i luften
En motåtgärd är den europeiska hamnallians som lanseras av EU-kommissionen och diverse ministrar på plats i Antwerpen. Tanken är att öka utbytet mellan Antwerpen, Rotterdam, Hamburg, Le Havre och alla de andra hamnar som blivit inkörsportar till EU för den narkotika som kommer sjövägen från Latinamerika och Afrika.
— Det vore väldigt dumt om alla funderade på egen hand om vad som behöver göras. På vissa områden är vi ledande, på andra är det andra som vet mest. Vi har närmat oss varandra mer och mer och blivit allt öppnare för att diskutera och samarbeta, berättar Erwin Verstraelen, digital- och innovationschef i Antwerpens hamn.
Här pågår en teknisk revolution. Drönare i luften, kameror och allehanda sensorer används för att få bättre koll på det enorma hamnområdet. En digital upplaga av hamnen har skapats för att parallellt kunna förutsäga risker och problem.
Det handlar om att undvika utsläpp och olyckor men också om att upptäcka misstänkt beteende.
Kan inte vinna?
Hamnbolaget har fått jobba hårt för att få sina tillstånd och driva på för ändrad lagstiftning.
— Vi vill inte bli tittade på när vi promenerar på gatan eller i ett köpcentrum, men hamninfrastruktur är kritisk infrastruktur i ett land. Vi stöter ofta på lagstiftning som skapats med goda avsikter men som inte hjälper i kampen mot organiserad brottslighet. Då måste vi kunna övertyga om att vi kan göra vad vi vill på ett säkert och ansvarsfullt sätt, säger Verstraelen.
Hans överordnade, hamnchefen Jacques Vandermeiren, är samtidigt bistert realistisk när det gäller möjligheten att besegra smugglarna.
— Det är en kamp vi aldrig kommer att vinna så länge konsumtionen finns där. Utbudet kommer att hitta vägar för att möta efterfrågan, säger Vandermeiren.
— Men om man inte gör någonting, som för 5-10 år sedan, så kommer man att invaderas av det.
Tryck på Dubai
Justitieminister Paul Van Tigchelt är ändå optimistisk och pekar också på arbetet med ökade påtryckningar mot länder som fungerar som fristäder för efterspanade knarkbrottslingar – som Förenade arabemiraten, Turkiet och Marocko.
Han samlar kraft från sin egen erfarenhet.
— Jag brukade vara knarkåklagare i Antwerpen. Jag vet hur de kriminella fungerar. Vi håller på att krossa deras affärsmodell, men det finns inga mirakellösningar och det kommer att ta tid, säger Van Tigchelt.
