Här sänker Ukraina ryska fartyg – ett efter ett
Ukraina har genomfört en lyckad motoffensiv – till havs, utan en riktig flotta. Rysslands invasionsflotta sänks, fartyg för fartyg, och alla förstärkningar stoppas av en annan stormakt i området.
Turkiet har den militära kontrollen över en av historiens viktigaste genomfarter till sjöss: den genom Dardanellerna, Marmarasjön och Bosporen – inloppet till Svarta havet från Medelhavet.
Enligt Montreux-konventionen från 1936 har alla handelsfartyg rätt att segla genom sunden obehindrat. För örlogsfartyg gäller begränsningar och särskilt för stater som är i krig.
Tre dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina meddelade Turkiet att det skulle betrakta det som ett krig. För Rysslands del innebär det att inga militära fartyg får resa in i Svarta havet, så länge de inte sedan tidigare har formell hemmahamn där. I ryska marinen är det bara Svartahavsflottan som har det, i Sevastopol på Krim.
Turkiet har avrått stater som inte har kust vid Svarta havet från att segla dit under kriget, även om rådet inte kan tillämpas som en regel enligt konventionen.
Källa: Montreux-konventionen, FOI.
Något susar längs med en svallande vattenyta, mot ett väldigt fartyg som lyser upp i mörkret. Fartygets besättningsmedlemmar avfyrar i panik sina gevär mot de svängande krusningarna på vattenytan. Det hjälper inte.
Farkost efter farkost slår in i det stora fartygets skrov och orsakar stora explosioner, enligt flera filmklipp från tillfället då det drygt 100 meter långa landstigningsfartyget Tsezar Kunikov anfölls och sänktes för några veckor sedan.
Ukrainas stora motoffensiv på land misslyckades, men till sjöss har man lyckats bryta en rysk blockad och ta initiativet.
Sänkte eget flaggskepp
Ukraina har knappt en flotta. Den hade decimerats rejält redan vid annekteringen av Krimhalvön 2014, då Ryssland tog många ukrainska fartyg som låg där.
När den storskaliga invasionen inleddes för nästan två år sedan tog Ukraina snabbt det säkra före det osäkra. Den lilla flottans flaggskepp Hetman Sahajdatjnyj sänktes avsiktligen där det låg vid kaj i kuststaden Mykolajiv – för att säkerställa att inte det också skulle hamna i ryska händer.
Ryssland såg då ut att ohotat kunna upprätta en sjöblockad längs med Ukrainas kust, men mötte oanat motstånd.
På två års tid har den ukrainska militären satt ungefär en tredjedel av den ryska Svartahavsflottan ur spel med andra verktyg: robotar och stim av fjärrstyrda så kallade ytdrönare.
Har stängt havet
Ryssland kan inte skicka några förstärkningar. Turkiet, som balanserar sina intressen vid sidan av kriget, har stängt det enda inloppet för inpasserande örlogsfartyg. Turkiet och Ukraina har ett delat intresse av att hålla Ryssland kort i det viktiga havet.
Ukrainas spannmålsexport har kunnat återupptas. Ryssland har tvingats dra tillbaka merparten av sin flotta från Krim till rysk hamn. Det gör det dels svårt att understödja ryska styrkor på ukrainsk mark och dels lämnar det den annekterade halvön mer sårbar för ukrainska anfall.
I början av mars sänktes ännu ett stort ryskt fartyg, patrullbåten Sergej Kotov, i Kertjsundet intill Krim.
Återkommande kritik
Regimlojala ryska krigskommentatorer rasade då mot en militärledning som aldrig syntes lära sig av sina misstag. Alla krigsfartyg behöver uppenbarligen flyttas till säkerhet för att inte bli sänkta av drönare, skrev en, och tillade:
"I bästa fall hade det här, som vanligt, gjorts redan i går."
Tidigare denna vecka fick den ryska marinens högsta befälhavare, amiral Nikolaj Jevmenov, sparken.
