Desperat jakt på pengar till Ukraina och försvar
EU söker allt mer desperat efter pengar för att stödja Ukraina och det egna försvaret. Men för varje ny idé uppstår nya dragkamper mellan EU-länderna – och vapeninköpen dröjer.
Här är några av de alternativ som diskuteras för att få ihop mer pengar i EU till Ukraina och det egna försvaret:
* Använda avkastningen från frysta ryska statstillgångar.
* Ändra reglerna för att låta Europeiska investeringsbanken (EIB) lättare stötta försvarsindustrin.
* Utöka sanktioner, bland annat genom tull på ryskt spannmål.
* Ta upp gemensamma EU-lån för att stötta försvarsindustrin.
Två år in i kriget lider Ukraina akut brist på vapen och ammunition. Det blir allt svårare att hålla emot Rysslands attacker.
Så när EU-ledarna nu möts för toppmöte i Bryssel är frågan om finansiering av försvarsutgifterna brännhet – både för att stödja Ukraina militärt och stärka den egna försvarsindustrin.
I takt med att stridsfordon, luftvärn och ammunition skickats iväg har de egna lagren tömts runt om i Europa.
Så mer pengar behövs.
Frysta ryska pengar
Ett redan framlagt förslag är att använda avkastningen från den ryska centralbankens tillgångar som frusits på europeiska finansinstitut. Det kan ge drygt 30 miljarder kronor om året, som till största delen ska användas till att köpa vapen till Ukraina.
I ett gemensamt uttalande från torsdagens EU-toppmöte manas ministerrådet att "arbeta vidare" på förslaget.
Alla länder ställer dock inte upp helhjärtat på att använda pengarna till militära ändamål. Ungern vill inte ge pengar till vapen och Österrike har anfört att miljarderna borde gå till återuppbyggnad i stället.
Sverige vill tvärtom använda ännu mer av de frysta tillgångarna, som totalt uppgår till 260 miljarder euro i EU.
— För stunden är vi där vi är, säger statsminister Ulf Kristersson (M), och medger att frågan är juridiskt komplicerad.
— Men i längden måste detta breddas. Vi talar nu om avkastningen, och det är gott så, men det är ändå ganska blygsamma summor jämfört med helheten.
Gemensamma lån
Ett mer kontroversiellt förslag som bland andra Frankrike står bakom är att ta upp gemensamma lån. Här är det främst Tyskland och nordiska länder som håller emot.
— Det finns alltid länder som vill låna pengar, men vi börjar aldrig i den änden, säger statsminister Ulf Kristersson.
Först måste man veta vad pengarna ska användas till och vilka resurser som redan finns, anser han.
Samtidigt stänger han inte dörren helt.
— Stödet till Ukraina är extremt viktigt, så det är klart att Sverige inte kommer att börja med att säga att det här är en röd linje, säger Kristersson.
Något beslut tas dock inte på detta toppmöte.
"Alla alternativ"
Att det allvarliga läget i Ukraina fått EU-länderna att börja överväga helt nya lösningar är uppenbart. I ländernas toppmötesuttalande ges ministerrådet och EU-kommissionen i uppdrag att "testa alla alternativ" för att ordna fram mer pengar till försvaret och återkomma om det redan i juni.
— Vi måste inte bara spendera mer. Vi behöver spendera bättre och spendera europeiskt, manar kommissionsordförande Ursula von der Leyen efter toppmötet i Bryssel.
