EU-parlamentets ledamöter röstar i Bryssel om asyl- och migrationspakten.
EU-parlamentets ledamöter röstar i Bryssel om asyl- och migrationspakten. - Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT

Asylpakten i mål – jubel och protester i EU

EU-parlamentet säger ja till inrikeskommissionär Ylva Johanssons asyl- och migrationspakt. Nu krävs bara ett formellt klartecken från medlemsländerna i slutet av april. Jag är otroligt stolt, säger Johansson efter omröstningen.


Fakta: Delarna i pakten

Här är de förslag i EU:s asyl- och migrationspakt som EU-parlamentet debatterade och röstade om på onsdagen:

* Gemensamt förfarande för internationellt skydd (franska Fabienne Keller ansvarig): godkänd med 301 röster mot 269 (och 51 nedlagda)

* Hantering av krissituationer (spanske Juan Fernando López Aguilar): 301-272 (46)

* Asyl- och migrationshantering (svenske Tomas Tobé): 322-266 (31)

* Gränsförfarande för återvändande (också Keller): 329-253 (40)

* Kontroll av tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna (tyska Birgit Sippel): 366-229 (26)

* Informationssystem för utbyte av registeruppgifter (också Sippel): 414-182 (29)

* Fingeravtryckssystemet Eurodac (spanske Jorge Buxadé Villalba): 404-202 (16)

* Regler för kvotflytingar (svenska Malin Björk): 452-154 (14)

* Regler för berättigande till internationell skydd (slovenske Matjaz Nemec): 340-249 (34)

* Regler för mottagande av asylsökande (nederländska Sophie in 't Veld): 398-162 (60)

Klartecknet – eller snarare klartecknen – kom i form av en snabb rad omröstningar tidigt på onsdagskvällen. Stödet från konservativa, liberaler och socialdemokrater i mitten räckte till att säga ja till de olika lagförslagen i den omtalade asyl- och migrationspakten.

Hårdast blev det om de första förslagen – om internationellt skydd och hantering av krislägen. Men när de gått igenom med 301 röster mot 269 samt 301 mot 272 var det tecken på att majoriteten skulle hålla.

— Det är en fantastisk framgång. Nu har vi en helt ny politik som kommer att få mycket mera ordning i migrationen, men som också skyddar asylsökande och asylrätten, säger Ylva Johansson till TT.

Skydda yttre gränser

Pakten har överlag en stark svensk prägel. I EU-parlamentet har Tomas Tobé (M) varit huvudansvarig för en av de tyngsta bitarna i förslaget.

— Vi kommer på ett bättre sätt att stödja länder som behöver hjälp för att hantera migrationstryck. Och jag tror att framför allt för Sverige så blir det lägre invandring, säger Tobé i Bryssel.

Även kollegan Malin Björk (V) har hanterat en av delarna, om kvotflyktingar. Men hon är betydligt mer missnöjd över helheten.

— Det är en stor besvikelse att politiken nu på europeisk nivå har förskjutits så långt till högernationalisternas sida att vi till och med hör socialdemokrater och liberaler stå och säga "det är det enda vi kan åstadkomma". Där har de ju fel, anser Björk.

Vänsterledamöter i EU-parlamentet – däribland Malin Björk (direkt till vänster om gravstenen) – manifesterar mot EU:s asyl- och migrationspakt.

Delade svenskar

Onsdagens omröstning stördes av protester från unga aktivister till stöd för asylrätten. Men också på yttersta högerkanten finns motståndare, som anser att pakten är för vek.

Av de svenska ledamöterna röstade M, S, L, C och KD ja till alla förslagen. MP röstade nej till åtta av tio. V och SD, inklusive förre ledamoten Peter Lundgren sade nej till sju av tio, medan Sara Skyttedal – tidigare KD – röstade nej till två av förslagen.

Resultatet innebär att allt är klart för att EU:s medlemsländer slutligt ska kunna godkänna de nya lagarna på ett kommande ministermöte, troligen när jordbruksministrarna möts den 29 april. Därefter får länderna två år på sig att införa de nya reglerna.

Demonstranter protesterar mot EU:s asylpakt under omröstningen i EU-parlamentet.
TT
/
/
/
/
EU
/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!