"Ger Iran en chans att rädda ansiktet"

Efter flera dagar av spänning hördes explosioner ljuda i närheten av en flygbas i Isfahanprovinsen i Iran. Isfahan har beskrivits som ett centrum för landets atomteknik.

— Det har diskuterats länge nu hur Israels motattack skulle se ut, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Det har tidigare spekulerats i att Israel skulle slå mot shiamiliser i Syrien eller Irak. Att den påstådda attacken skett på iransk mark kan vara ett sätt att gå hökarna i den israeliska regeringen till mötes.

— Allt tyder på att det är ett begränsat och kalibrerat israeliskt svar, säger Anders Persson, statsvetare vid Linnéuniversitetet.

Möjlighet att backa

Det förekommer uppgifter i iransk stats-tv att det ska ha rört sig om drönare som lyft från iransk mark.

— Om detta stämmer att Israel slår till med hjälp av infiltratörer inne i Iran är det ytterligare en signal om att "vi kan slå till mot er" på egen hand, säger Schierenbeck.

Irans uttalanden på fredagsmorgonen har varit nedtonade. Uttalanden har handlat om att det inte rört sig om robotattacker och att skadorna varit minimala.

— Det ger Iran en möjlighet att ta sig ur detta utan att svara på den här attacken, säger hon.

Anders Persson gör samma bedömning. Att Israel dessutom valt att sprida uppgifterna att man ligger bakom attacken via anonyma källor till The New York Times gör att Iran kan säga att de inte vet vem som ligger bakom attacken.

— Allt tyder på att Israel inte kommer att ta offentligt ansvar från politiskt håll. Anledningen till att man gör det är att man ger Iran en chans att rädda åtminstone delar av ansiktet, säger han.

Ingen vill eskalera

Anfallet beskrivs som vedergällning efter Irans angrepp mot Israel förra helgen. Det inkluderade över 300 drönare och robotar, varav nästan alla sköts ned av Israel och dess allierade. Irans angrepp i sin tur beskrevs som hämnd för en dödlig attack mot Irans konsulat i Damaskus för några veckor sedan.

Men Irans agerande vid sin attack, exempelvis att det förvarnades om den, kan i sig vara ett tecken på att man inte ville att den skulle orsaka så stor skada.

— Jag tycker att det är tydligt att ingen av dem vill ha en eskalering, säger Schierenbeck.

Även om situationen nu lugnar sig tillfälligt bedömer Anders Persson att vi inte sett "det sista skottet avfyras":

— Den stora utmaningen är att alla de här konflikterna som vi ser i Mellanöstern – Israel-Iran, Israel-Gaza, Israel-Libanon, Israel-Syrien – alla saknar politiska lösningar. Det innebär att läget av allt att döma kommer att vara fortsatt instabilt under överskådlig framtid.