HD sätter ner foten: Har Trump åtalsimmunitet?
Har en amerikansk president absolut åtalsimmunitet? Frågan har aldrig tidigare besvarats men nu ska Högsta domstolen ge vägledning. Svaret har stor betydelse för de fyra brottsåtal som väckts mot expresident Donald Trump.
Den 6 januari 2021 samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till segrare och näste president.
I närheten möttes samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump för ett politiskt massmöte. Där upprepade Trump sina falska påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige vinnaren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och "fajtas av helvete".
Delar av folkmassan gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitolium, drabbade samman med polis, vandaliserade och tog sig in i en av kamrarna.
Nio dödsfall kan kopplas till stormningen, enligt AP och över 700 åtal har väckts. Ett av dem är ett federalt åtal mot Donald Trump. Den särskilde åklagaren Jack Smith har formulerat fyra åtalspunkter rörande bland annat försökt till bedrägeri gentemot USA, försök att hindra en offentlig handling och försök att stoppa personer från att utföra sina grundlagsskyddade rättigheter.
Åtalet anses vara det tyngsta av de pågående rättsprocesserna mot Trump, som nekar till alla anklagelser. Fälls expresidenten riskerar han som mest 20 års fängelse.
Det har beskrivits som årets viktigaste förhandling och ett historiskt beslut. Under torsdagen ska de nio domarna i USA:s HD höra argumenten från åklagarsidan respektive Trumplägret. Stämningen är minst sagt upptrissad.
"Utan presidentimmunitet är det omöjligt för en president att utföra sina uppgifter, det innebär stor och evig fara för Amerika", skrev Trump nyligen med stora bokstäver på sin medieplattform Truth Social.
För sent?
Förhandlingen har sin grund i det federala åtal som väckts mot Trump i Washington DC. Expresidenten anklagas för att ha försökt få resultatet av presidentvalet 2020 ogiltigförklarat och de fyra åtalspunkterna har bäring på den dödliga stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.
Trump nekar till anklagelserna och hans jurister har med alla medel försökt få rättegången ogiltigförklarad eller uppskjuten. De har påstått att expresidenten enbart brukade sin yttrandefrihet och att han agerade för att "säkra valsystemet" när han talade vid ett massmöte före stormningen. Vidare hävdas presidentimmunitet eftersom Trump då fortfarande var president, ett argument som nu överklagats hela vägen till HD.
Kan sinka
I försnacket heter det att ingen, inte ens presidenten, står över lagen. Men det understryks också att HD, som nu har konservativ övervikt och där Trump tillsatt tre av domarna, redan har gett expresidenten en seger genom att inte ta upp fallet tidigare. HD:s beslut kommer tidigast om några veckor, möjligen först i slutet av juni. Domstolen kan också tänkas sinka fallet ytterligare genom att be åklagaren specificera om Trump vid stormningen agerade i egenskap av förlorande presidentkandidat eller sittande president.
Därmed är det är oklart om en rättegång hinner genomföras före presidentvalet i november. Skulle Trump vinna valet kan han beordra att åtalet läggs ner, då det är federalt.
Nixon skuggar
Den republikanske presidenten Richard Nixon, som avgick 1974 i ljuset av Watergateskandalen, väntas hovra över utfrågningen. Trumpsidan har hänvisat till ett civilrättsligt fall från 1982 som Nixon vann mot en militär visselblåsare sedan HD hänvisat till "absolut presidentimmunitet".
Åklagarna väntas understryka att det är stor skillnad på civilrättsliga fall och brottsåtal, samt peka på HD:s beslut som tvingade Nixon att lämna över bandinspelningar som var centrala i Watergateutredningen. Och efterträdaren Gerald Fords benådning av Nixon byggde på vetskapen att han stod inför ett potentiellt brottsåtal.
