Vem som blir president i USA väljs att totalt 538 representanter, så kallade elektorer. Elektorerna representerar sin delstat och utses när medborgarna röstar.
1 av 4
Vem som blir president i USA väljs att totalt 538 representanter, så kallade elektorer. Elektorerna representerar sin delstat och utses när medborgarna röstar. - Foto: TT Nyhetsbyrån
Trots att demokraternas Hillary Clinton vann den så kallade "popular vote" – alltså den som fått flest röster totalt sett i valet – kammade republikanernas Donald Trump hem just elektorsrösterna – och vann.
2 av 4
Trots att demokraternas Hillary Clinton vann den så kallade "popular vote" – alltså den som fått flest röster totalt sett i valet – kammade republikanernas Donald Trump hem just elektorsrösterna – och vann. - Foto: TT Nyhetsbyrån
Donald Trump. USA presidenten.
3 av 4
Efter valet samlas alla elektorer den 19 december i sina delstatshuvudstäder för att rösta på vem de vill ha som president – och det är här som saker och ting kan hända. - Foto: TT Nyhetsbyrån
Presidentvalet.
4 av 4
Det finns nämligen inget som säger att de måste rösta på kandidaten som de blivit tillsagda att rösta på. De kan också avstå helt från att rösta. - Foto: TT Nyhetsbyrån

Det finns fortfarande en möjlighet för Hillary Clinton att bli president

Den 19 december samlas alla elektorer i USA för att rösta på vem de vill ha som president. Och det är här som det kan hända grejer.


Vem som blir president i USA väljs av totalt 538 representanter, så kallade elektorer. Elektorerna representerar sin delstat och utses när medborgarna röstar.

Varje delstat har mellan 3 och 55 elektorer vardera och för att bli president måste man få röster från minst 270 elektorer.

Trots att demokraternas Hillary Clinton vann den så kallade "popular vote" – alltså den som fått flest röster totalt sett i valet – kammade republikanernas Donald Trump hem just elektorsrösterna – och vann valet.

Han fick 290 stycken jämfört med Clintons 228, enligt siffror från onsdagen.

Besvikna demokrater efter valet. Bildkälla: TT Nyhetsbyrån

Efter valet samlas alla elektorer den 19 december i sina delstatshuvudstäder för att rösta på vem de vill ha som president – och det är här som saker och ting kan hända.

Det finns nämligen inget som säger att de måste rösta på kandidaten som de blivit tillsagda att rösta på. De kan också avstå helt från att rösta, skriver New York Post.

Donald Trump. Bildkälla: TT Nyhetsbyrån

Det finns till och med ett namn för elektorer som gör det här. De kallas nämligen för "trolösa elektorer".

Att elektorer gör så här är dock väldigt sällsynt. Senast en elektor gick emot sitt uppdrag var 2004, och det påverkade inte resultatet i valet.

Faktum är att över 99 procent av elektorerna historiskt har röstat på det sättet som de fått i uppdrag att göra, enligt en analys från The New York Times.

Hillary Clinton. Bildkälla: TT Nyhetsbyrån

Men med tanke på att väldigt många republikaner inte tycker om Donald Trump kan elektorer från just republikanerna mycket väl rösta mot nästa måndag. För att Hillary Clinton ska få ta över presidentposten nästa år innebär det att 42 stycken elektorer röstar emot sina respektive stater, alltså demokratiskt i stället för republikanskt.

Elektorn Chris Suprun från Texas sa till exempel i augusti att han skulle kunna tänka sig att rösa på Clinton den 19 december, enligt politico.com.

Läs också om vem som hade vunnit presidentvalet i USA – om bara unga människor hade fått rösta.

/
/
USA
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Tror du att elektorerna kommer ändra på valresultatet?
Tack för din röst!