Allsvenskans positiva publiktrend

Premiärer lockar och det skadar inte att ha tur med vädret. Snöstormen över södra Sverige visade den allsvenska fotbollsstarten respekt och väntade in den första omgången innan den slog till med full kraft.

+ AIK noterade sin största hemmapublik i en allsvensk premiär i och med de 36 602 som kom till Friends arena på annandag påsk. Västerås SK bidrog till rekordsiffran med ett imponerande bortafölje.

+ Hammarby drog 29 882 mot Kalmar FF.

+ IFK Göteborg–Djurgården följdes av 17 879.

Allt som allt såg 124 637 åskådare säsongsstarten på plats, ett snitt på 15 579 per match.

Bojkott i andra omgången

Lika välbesatta läktare väntar inte i den andra omgången, trots att både Djurgården och Malmö FF har sålt över 20 000 biljetter till sina hemmapremiärer.

AIK:s supportergrupperingar har uppmanat till bojkott av derbyt mot Brommapojkarna på Tele2 arena, bland annat på grund av BP:s positiva syn på att införa VAR.

I stället för uppemot 15 000 åskådare väntas 3 000-5 000.

Publiktrycket historiskt

I en historisk kontext är fjolårets 10 017 åskådare i snitt per allsvensk match inte något som sticker ut.

Allsvenskans publikmässigt starkaste period inträffade från slutet av 1940-talet fram till mitten av av 1960-talet. Endast en säsong under den perioden sjönk publiksnittet under 10 000.

Som mest kom 13 269 åskådare. Året var 1959. Den första allsvenskan som avgjordes under ett kalenderår.

En markant och varaktig nedgång – med några säsongsvisa undantag – följde under förra seklets tre sista årtionden, med bottennoteringen 4 194 åskådare per match 1992. Det hjälpte inte med ett framgångsrikt landslag och ett EM-slutspel i Sverige. Allsvensk fotboll drog inte folk. Omoderna och ogästvänliga arenor pekades ut som en förklaring.

Först 2002 klättrade allsvenskan tillbaka över femsiffrigt snitt, vilket det nådde även 2003 och 2007 och på nytt 2023.