Kviborg: "Ett påskgult kycklingställ räcker inte för att vinna matcher"

Det tog en  dryg timme och ett rött kort för att Sverige tillslut skulle få nätkänning mot blåbärsnationen San Marino. Kim Källström, som dundrade in 1-0, måste ha fått något riktigt hårt i huvudet innan paus då han i en halvtidsintervju kläckte ur sig:

”Vi spelar ganska bra”.

Bra? Första halvlek var en skam. Var i ligger problemet att erkänna det alla ser? Varför inte som i Källströms fall säga som det är? Det är direkt provocerande att lyssna på uppenbart skitsnack, exakt lika löjeväckande som när Lars Lagerbäck 2006 stod och halvnjöt efter slutsignalen mot Trinidad och Tobago – ”vi skapade chanser”. Jo, tjenare. Mitt division 5-lag hade också "skapat chanser” mot ett gäng hippies från Västindien.

San Marino, ska trots sin patetiska FIFA-ranking, ha all heder. Vanliga chaufförer, kontorister, gymägare och pubägare som spelar fotboll lite på sidan av höll jämna steg med Sverige i cirka en timme.

Man kämpar tills man stupar

Alla vi som spelar och älskar fotboll vet att man lätt kan ha en dålig dag som utövare av denna ädla sport. Ibland vill bollhelvetet helt enkelt inte in, men man kämpar tills blodet sprutar – det är helt enkelt ens förbannade plikt.

Flertalet svenska spelare trodde att ett påskgult kycklingställ och ett bar tomma skor skulle besegra San Marino. En spelare som Ola Toivonen, som enligt uppgift surnade till rejält efter att ha blivit petad mot Ungern senast, spelade så iögonfallande uselt att man undrar om mittfältaren av rent jävelskap tog revansch på Hamrén genom att suga, och det rejält.

Jag älskar Zlatan, han är en legend. Men lagkaptenen såg ointresserad ut och sådant smittar naturligtvis av sig på övriga spelare. Att han sedan blixtrar till när matchen redan är avgjord må vara hänt men leder man ett svenskt landslag så har men en extra stor börda på sina axlar.

Nutiden kommer minnas en slätstruken för att inte säga urusel svensk insats, framtiden noterar enbart resultatet 5-0 och att en dag på jobbet klarats av. Det måste dock till en nivåhöjning av ljusårstora mått om Sverige ska slå Finland på bortaplan inom en knapp månad. Finns det någon nation som vill slå ut Sverige och beröva dem på ära och berömmelse så är det Finland. Finns det någon nation jag inte vill se Sverige förlora mot så är det just Finland.

Bland clownperuker och klapphattar

Ibland måste man konstatera att sanningen svider, vi är inte bättre än såhär just nu. Men att det skulle vara en 5-0-seger i ett EM-kval som skulle få mig att inse faktum, kändes på förhand som fullständigt bakvänt.

Erik Hamrén blev tio år äldre ikväll, övrig svensk fotbollsintresserad befolkning kände sig nog lika dumma som de stackars tillresta svenska fansen vars inzoomade clownperuker och klapphattar maskerades med ett ansiktsutryck som gav sken av; ”vad fan gör jag här?”.

Chans till upprättelse får det svenska landslaget om lite drygt en månad i Helsingfors. Att då stå upp för tröjan är väl det minsta vi kan begära?