Svensk fotboll styrs utan insyn - vilka granskar branschen?

Nyheter24 publicerade den 30 juli den första av två artiklar kring Wanderson do Carmos övergång till Al-Ahli.

Uppgifter gjorde gällande att det kunde ha funnits en del intressekonflikter i affären mellan Gais och den saubarabiska klubben. Bland annat fick Nyheter24 ta del av en uppsägning av Wandersons agent Patrick Mörk, signerad via notarius publicus i Brasilien den 17 juni.

Med det dokumentet hävdade Wandersons nära vän, Michael Saunders, att Patrick Mörk inte längre är Wandersons agent.

Trots mängder av agentstrul under sina år i Sverige har nu Wanderson skrivit på för Al-Ahli vilket gav Gais 15 miljoner kronor och spelaren ett stort lönelyft. Men gick allt rätt till?

– Jag och Patrick Mörk har följt gällande regelverk. Hur övriga aktörer agerat är inte upp till mig att bedöma, säger Carl Fhager, som har ett samarbete med Patrick Mörk, till Nyheter24.

Samtidigt hävdar Michael Saunders och den svenske agenten Oliver Cabrera att så inte är fallet.

– Jag känner mig förrådd av Wanderson, Gais och den där Patrick Mörk, säger den brasilianske affärsmannen som hävdar sig vara den riktige agenten.

Efter publiceringen sa Saunders att han ännu inte skickat in den signerade uppsägningen till Svenska fotbollförbundet.

Men Johanna Linder, advokat på Time Advokatbyrå, berättar för Nyheter24 att även om ett dokument saknar legitimitet i Fifas värld, så kan det ändå i och för sig vara civilrättsligt bindande, förutsatt att båda parter undertecknat det.

Kommer nya problem att dyka upp när Wanderson vill tillbaka till Europa?

"En gråzon mellan agenter, klubbar, media och SvFF"

Med anledning av de återkommande härvorna kring Wanderson valde Nyheter24 att gräva vidare i den svenska fotbollsagentvärlden. En värld där mångmiljonbelopp omsätts varje år.

Det Nyheter24 fann var en gråzon mellan agenter, klubbar, media och Svenska Fotbollförbundet. Alla vill nå framgångar och tjäna pengar.

Man gör det genom att samarbeta. Agenter hjälper media. Media hjälper agenter. Det leder i sin tur till en sluten värld där granskningen av Sveriges nationalsport blir lidande.

Nyheter24 vill varken utpeka eller beskylla någon part, utan i stället ställa frågor kring hur svensk fotboll i sportslig och ekonomisk kris egentligen sköts. Vilka intressekonflikter som finns och hur dessa varje dag påverkar sporten.

Svensk fotboll tilldelas varje år miljonbelopp i statliga bidrag. Branschen i sig omsätter miljarder och allt mer hamnar nu i händerna på medierna, där försäljningen av teverättigheterna står för en stor del av omsättningen.

Medierna ska i sin tur granska att allt går rätt till. De använder ofta ordet “trovärdighet”.

Men kan man vara trovärdig som journalist och samtidigt nära knuten till agenter?

Den 25 april publicerade TV4:s fotbollssajt Fotbollskanalen.se en banner för att uppmärksamma ett reportage gällande "agenthärvan".

“TV4 granskar agentvärlden – missa inte kvällens sändning”.

Ingressen talar sedan om att TV4-sporten ska göra en genomgående granskning av agenter verksamma i Sverige. Fram till den 5 juli har på Fotbollskanalen.se 32 olika artiklar och inslag publicerats kring agenthärvan, alla riktade mot en av 32 agenter, Oliver Cabrera.

Är Cabrera den ende i Sverige som begått fel?

Samma kväll sände TV4-sporten en granskning av den svenska agentvärlden.

I reportageserien analyserades dels en övergång av Roni Porokara från Örebro SK till den israeliska klubben Maccabi Haifa, samt ett kontrakt skickat till Wanderson.

Det som framkommer i den ena granskningen är att Oliver Cabrera ska ha skrivit på en fullmakt som sittande agent för Porokara, samtidigt som han själv förhandlade å Örebros vägnar - vilket innebar att han satt på två stolar. Detta har agenten också medgett för Svenskafans.com och dessutom erkänt för SvFF.

Det andra reportaget visar ett dokument som klassats som "slavkontrakt" skickat av företaget Westhill Group AB till Wanderson, där spelaren skulle förlora rätten att att själv få välja vilken klubb han skulle spela för under sex år mot en lön på 500 000 euro om året.

Problematiken ligger i att utredningen mot agenten endast startade tack vare granskningarna - vilket belyser ett bekymmer inom svensk fotboll - SvFF, som har tillgång till alla dokument, var tvåa på bollen.

Men sen återstår det många obesvarade frågor. Vad hände med resten av granskningen? Består agentvärlden av en endaste agent?

När agenter hjälper medier och medier hjälper agenter, påverkar det framtida granskningar? Om TV4 och andra medier granskar agentvärlden, vem granskar då medierna?

Två av de tre största agenterna i Sverige är tidigare nämnda Oliver Cabrera och Patrick Mörk och båda är baserade i Sverige samt är de två med högst taxerad inkomst.

Den tredje största enligt branschens egna är Martin Dahlin, baserad i Monaco. Det kan ha varit så att TV4:s verkligen ville på djupet granska hela agentvärlden men landade på endast en agent, Oliver Cabrera. Samtidigt är det underligt varför man inte valde att fördjupa granskningen. Varför talar man inte om agenternas relationer med media?

– Jag har ju ingen yrkesmässig relation med agenten Martin Dahlin, säger Patrick Ekwall.

– Jag tror verkligen att det finns starka kopplingar mellan agenter och media, kanske inte maskopi men det finns allt från ytliga relationer till djupare relationer. Det finns agenter som går ut och skriker i media om hur klubben sköter spelaren och att han spelas fel. Man märker det hela tiden hur det går till, säger Tony Persson, före detta sportchef i Gais.

TV4 granskade agentvärlden. Men vem granskar TV4:s och Fotbollskanalens granskning?

Olof Lundh blev chef för Fotbollskanalen efter att 2006 ha lämnat Expressen på grund av oetiska samrören med agenten Kent Carlzon.

Carlzon ska enligt Aftonbladet ha betalat Olof Lundh 70 000 kronor för att ”översätta en hemsida”.

- Han har mot betalning utfört uppdrag åt en person som han är satt att granska. Det är inte förenligt och då måste vi agera, säger dåvarande redaktionschefen för Expressen, Per-Anders Broberg, till DN.

Olof Lundhs ständige följeslagare på Fotbollskanalen, Patrick Ekwall, har i sin tur en nära relation till agenten Martin Dahlin. Expressen rapporterar att Ekwall inte bara närvarade vid Dahlins bröllop men även vid de två svensexorna, varav en ägde rum i Dubai.

Alla vet vem fotbollsspelaren Martin Dahlin är. Men vem är agenten Dahlin? Och hur nära granskas han av vännen Patrick Ekwall som räknas som en av Sveriges mest inflytelserika fotbollsjournalister och arbetar för TV4?

Hur påverkar Ekwalls relation med Lundh och Martin Dahlin Tv4:s och Fotbollskanalens granskning? Hur påverkades granskningen av den nära relationen mellan journalist och agent?

En bra relation med en agent kan betyda många "avslöjanden". Agenten "läcker" nyheter om sina spelare, journalisten skriver och avslutar med att tacka. Uppgifterna kommer från spelarens egna agent, varför granska? Den inställningen har blivit allt vanligare bland sportjournalister.

Vidare är frågan om Svenska Fotbollförbundet genom sina avtal med mediebolag som TV4 och Kentaro är ekonomiskt beroende av företag som direkt och indirekt är verksamma i agentbranschen. Svensk fotboll befinner sig alltså i den komplicerade situationen att granskarna granskar varandra, men sitter även i samma båt. Hur påverkas trovärdigheten?

"Det goda reportaget är tyvärr borta"

Det kostar pengar att driva grävande journalistik. Det är tidskrävande och kräver mycket resurser för att göra det med hög kvalitet och etiskt korrekthet.

– Det goda reportaget som alltid fanns tidigare, det är ju tyvärr borta. I vår kanal finns det väldigt lite tid till det, säger Patrick Ekwall till tidningen Journalisten.

Med andra ord saknar Sveriges största mediebolag tid och resurser för att driva granskande journalistik. Hur blir det med trovärdigheten?

Dagens fotboll styrs av pengar där agenter och utomstående mediebolag får allt större inflytande . Ett exempel är det schweiziska medieföretaget Kentaro som bekant köpte upp sändningsrättigheterna till allsvenskan, superettan och landslagets matcher för gigantiska 1,5 miljarder kronor.

Fotbollförbundet anlitade en agent vid namn Rune Hauge för att ansvara för affären. Enligt Expressen fick agenten 70 miljoner för besväret. Behövde förbundet verkligen anställa en agent?

– Fotbollsförbundet är mycket noga med vad klubbar, agenter, rådgivare får göra och inte får göra. Men det verkar inte som att fotbollförbundet har koll på allt, säger Tony Persson, före detta sportchef för Gais.

"Media spelar en stor roll när det gäller att öka värdet på en spelare"

Samröret mellan agenter och media är fortfarande starkt och betydande för båda parter. Tidigare nämnde Patrick Mörk är agent och ägare av GSM som samarbetar med Carl Fhager som är advokat på MAQS. Båda två representerar spelare tillsammans samtidigt som de har engagemang inom medievärlden vid sidan av. Fhager sitter som styrelsemedlem för Tidningskompaniet. Patrick Mörk är chefredaktör för Magazine24.se

– Media spelar en stor roll när det gäller att öka värdet på en spelare, eller för den delen sänka. Agenter och spelare använder media för att få upp intresse och jag har märkte att priset på en spelare kunde gå upp ju mer media skrev om spelaren, säger Michael Andersson, Hammarbys förra ordförande.

Reglerna säger inget om vad agenterna får ha för övriga uppdrag. Exempelvis är Carl Fhager förutom advokat i spelarfrågor och styrelseledamot för Tidningskompaniet var han även ledamot i Göteborgs fotbollsförbund. Något som fotbollsförbundet återigen accepterade.

- Det finns inga formella hinder för personer som innehar de befattningar du nämner att vara ledamöter i till exempel disciplinnämnden. Däremot kan det ju jävsregler aktualiseras i specifika fall som ledamoten då har att ta hänsyn till, säger Gustav Lundquist på Juridik och Tävlingsenheten hos SvFF. Med andra ord är det upp till ledamoten själv att avgöra att man sitter i jäv.

– Svensk fotboll står i en brytningstid mellan ideellt och kommersiellt. Vi lever nu i bägge världar. Man måste ha ben i varje läger, säger Carl Fhager själv till Realtid.se.

– Idrottsvärlden har ju sin grund i en ideell verksamhet, men jag tror att framgångsrik elitidrottsverksamhet kräver en kommersiell och professionell styrning, säger Fhager till Nyheter24 när han vill förklara sitt citat.

Alla jobbar med alla

Michael Andersson beskriver hur agenter använder media när de exempelvis vill sälja en spelare utomlands. De tar då kontakt med en scout som är intresserad av en specifik spelare och sedan går agenten till ett mediebolag och rapporterar om att det finns ett intresse för spelaren.

– Har man då direktkontakt eller rent av är ägare av ett mediebolag så blir det ofantligt mycket lättare, säger Michael Andersson.

Ytterligare mediala samarbeten existerar i andra liknande fall. TV4-sporten avslöjade det ovan nämnda fallet med Wanderson do Carmo och ”slavkontraktet”.

Företaget Westhill Group skulle köpa loss Wanderson från Gais. Vd för Westhill Group är Johan Apel och enligt Idrottensaffärer.se är även Johan Apel VD för medieföretaget Hego AB. Hego samarbetar enligt Idrottensaffärer.se bland annat med SvFF, FIFA, Aftonbladet, SVToch TV4.

Innan TV4-sporten släppte granskningen sökte kanalen kontakt med Apel utan framgång, men några dagar senare satt han i Nyhetsmorgon och fick "tala ut" om allt som hade hänt med Wanderson.

Senare under kvällens sportsändning sänder TV4 sedan en rapport angående Johan Apels medverkan i nyhetsmorgon, där de lägger stor vikt vid att Apels Hego har SvFF som samarbetspartner - dessutom nämner kanalen att Apel har ett samarbete med TV4.

Hur ska man granska?

Jonas Nystedt, informationschef hos SvFF berättar att de vet om problemen som existerar i agentvärlden. Han nämner även att utredningen mot Oliver Cabrera är i full gång efter TV4-sportens reportageserie.

Nystedt säger att Fotbollförbundet endast har en kontrollerande roll och att de inte går in och granskar. Således får medierna ta över den granskande uppgiften från förbundet. Samma medier som samarbetar med agenter och inte har tiden att arbeta med grävande journalistik.

Carl Fhager menar vidare att det är viktigt för ledare att ha förståelse för det ideela i verksamheten, men också att förstå hur marknaden fungerar. Dessutom säger han att branschen inte bör stå under offentlighetsprincipen. Fhager hänvisar till näringslivet där huvudregeln är att inga avtal är offentliga.

– Det är rimligt att så inte heller skulle vara fallet i fotbollsbranschen. Att media skulle kunna ta del av alla avtal som skrivs i fotbollsbranschen låter som en märklig ordning.

"Fram till felaktigheter rapporteras litar vi på våra föreningar"

Inom de svenska elitklubbarna krävs det ett att medlemmarna av föreningen är huvudägare - det vill säga att den ideela delen av verksamheten äger åtminstone 51 procent.

Är det rimligt att en bransch som får mångmiljonbelopp i stöd av svenska staten står utanför offentlighetsprincipen?

Bör medlemmarna i föreningarna kunna få ta del av kontrakt, avtal och andra viktiga ekonomiska frågor som rör övergångar?

Under 2009 såldes det spelare från allsvenska klubbar till ett värde av 190 miljoner kronor enligt SvFF:s egna rapport. I en bransch som drar in stora summor pengar, som samtidigt får statligt stöd och till viss del finansieras av skattepengar, berättar informationschefen följande:

- Fram till att felaktigheter rapporteras litar vi på våra föreningar, att de följer reglerna till fullo. Vi får inte gå in och kontrollera deras verksamhet hur som helst.

Med andra ord väljer fotbollsförbundet att varken bevaka spelarövergångar eller andra förehavande hos klubbarna annat än om det kommer fram en anmälan. De får tillgång till kontrakten när affärerna går igenom, däremot granskar de inte agentbranschen på djupet.

– Men det är uppenbart att där finns en gråzon speciellt när spelarköp anses nödvändigt, medger informationschefen.

Mediehus som TV4 har inte tid att ägna sig åt granskande journalistik samtidigt som förbundet endast kontrollerar den information som lämnas från klubbar agenter när de får in en anmälan. Kanske fungerar systemet i en idealvärld.

–  Kan väl knappast vara rimligt att ge agenter förbud att ha andra engagemang än fotbollen. Sedan är det givetvis upp till var och en att hantera detta på ett ömdömesgillt sätt, berättar Carl Fhager angående agenters förehavanden inom medievärlden.

Svårt att granska dem som ska granskas

Den fjärde maj fattade Pressombudsmannen ett beslut gällande Aftonbladets granskning och efterföljande krönika av Robert Laul kring fallet med spelaragenten Martin Klette. I beslutet fastställdes det att Aftonbladet handlat rätt i många punkter förutom att de använt alldeles för starka ord kring en spelaragent.

Däremot skriver de även: “Handeln med fotbollsspelare, deras kontrakt och agenternas verksamhet är av stort allmänintresse och ska självfallet granskas kritiskt av medierna.”

Problemet är att förbundet gör det väldigt svårt för medierna att kritiskt granska verksamheten när de dels inte släpper ut uppgifter kring kontrakt och övergångar, tillåter mediebolag och agenter stå sida vid sida i en maktposition och sedan själva anlitar agenter till sin egen verksamhet.

En annan agent, Rune Hauge, blev ansvarig för affären när SvFF skulle omförhandla tv-avtalen. Hauges arvode blev enligt Expressen 70 miljoner kronor, men Lars-Åke Lagrell vägrar tala om den exakta summan.

– Det är inget jag vill kommentera, det är en affärshemlighet, säger Lagrell till Expressen.

– Det stora problemet är att det finns agenter som jobbar åt stora bolag som har helt andra vinstintressen. Agenten blir en sorts mellanhand till aktieägarna som kräver avkastning. Det har blivit rena vilda västern, säger agenten Kent Carlzon, som suttit i fängelse i två år för bokföringsbrott, till Magasinet Fotboll, SvFF:s egen tidning.

"Omöjligt att utreda det här om man inte har polisiära befogenheter"

Carlzon fortsätter på spåret gällande att reglementet är för svagt. Han kallar FIFA:s regelverk för tandlöst och berättar om Peter Larssons övergång från Halmstad BK till FC Köpenhamn.

Han misstänker att det kan ha varit en annan agent bakom övergången än den Larsson anställt till en början. Men som det ofta sker är det näst intill omöjligt att granska ärendet om inte fotbollförbundet gör det själva.

– Det är omöjligt att utreda det här om man inte har polisiära befogenheter, säger Carlzon.

Faktarutan till artikeln med Carlzon beskriver utredningen mot Oliver Cabrera. I texten hänvisar Magasinet Fotboll till att agenter måste gå igenom vissa prövningar för att få FIFA:s agentstatus.

Reglerna för agenterna utfärdar FIFA och det är upp till SvFF att se till att de efterföljs. Något Jonas Nystedt har bekräftat att de endast gör om de får in en anmälan.

– Dessa uppgifter är dock inte offentliga på något sätt och behandlas med sekretess av SvFF:s tävlingsavdelning (precis som avtal mellan spelare och föreningar). Uppgifterna lämnas alltså inte ut till någon som inte är part i avtalet, säger Andreas Nilsson på Informationsavdelningen hos SvFF.

"Man baxnar när man ser hur de hanterar svensk fotboll"

Den totala bristen på insyn hos förbundet gör supportarna än mer förundrade kring vad som försiggår på kansliet vid Råsunda Stadion.

- SvFF skjuter sig själva i foten hela tiden. Under min tid som ordförande för Supporterunionen blev det väldigt tydligt hur ointresserad Lagrell och förbundet är av att supportrar och den fotbollsintresserade allmänheten ska ha någon insyn eller något medbestämmande, säger Frank Ågren, före detta ordförande i Supporterunionen.

Ågren menar vidare att fotbollsförbundet har skapat en kultur av ”pampvälde” där de i toppen är "untouchable" och det är omöjligt för medlemmar i klubbar och föreningar att förändra eller påverka. Han berättar även att SvFF är verklighetsfrånvända när de inte inser att agenter med medial makt har ett försprång och att marknaden blir ojämställd.

– Man baxnar när man ser hur de hanterar svensk fotboll och regelverken.

---
Diskutera! När media och agenter sitter i samma båt, hur trovärdig blir den “grävande journalistiken”?