Dagens festivallåt: 1 juli

"Farväl, mina barn", var det sista Henrik Berggren sa efter att ensam på scenen med en akustisk gitarr som enda kompanjon ha avslutat Broder Daniels allra sista spelning någonsin.

20 000 människor i Slottsskogen - och garanterat mångdubbelt fler rutom i landet - stod tårögda inför avskedet av en nästan 20 år lång karriär för ett av Sveriges mest betydelsefulla och unika rockband någonsin.

Det var gitarristen Anders Göthbergs tragiska självmord på våren samma år som till slut satte punkt för den brokiga sagan om Broder Daniel.

Att bandet skulle kunnat fortsätta utan honom var otänkbart för alla kvarvarande medlemmar.

Men ganska snart efter uppbrottet började sångaren, den ikoniserade pandafadern Henrik Berggren göra solospelningar lite här och där i Sverige.

Med samma akustiska gitarr spelar han samma BD-sånger inför till stor del samma publik. Och det fungerar faktiskt oväntat bra.

Vi som såg hans kaotiska solokonsert på avslutningskvällen av legendariska indieklubben Metropolis sommaren 2005 förstod redan då att Henrik ensam hade kraften att kanalisera väldigt mycket av Broder Daniel-känslorna.

I sommar gör han - som det ser ut nu - åtminstone tre festivalspelningar.

Dels på Siesta! i Hässleholm för några veckor sedan, dels på Storsjöyran där han ersätter avhoppade fängelsekunden Peter Doherty och så på Peace & Love i Borlänge i kväll klockan 21.45 på Eldoradoscenen.

Vi ses där i kväll!

Broder Daniel/Henrik Berggren - No Time For Us (Live på Way Out West, 8 augusti 2008):