En värdinna berättar för mig att det är uppemot 50 000 människor som samlats vid Götaplatsen. Trots det massiva publikuppbådet lyckas ingen av artisterna skapa någon vidare feststämning.
Först ut är Tove Styrke, kvinnan som ser ut att bli Sveriges nästa stora, kvinnliga popexport. Publiken längst fram sjunger med och hoppar, men bara några meter bakom står folk mest och kollar. Man får känslan av att publiken väntar på nästa akt, Eurovision-Loreen.
Men inte heller Loreen lyckas få publiken att bli euforisk, de trognaste fansen längst fram undantaget. Under Euhporia viftar ändå folk lite längre bak med händerna, men återigen känns det som att publiken väntar på något större och bättre.
Då kliver B.o.B. upp på scenen och han gör verkligen sitt bästa för att skapa stämning. Han lyckas sånär. Under de mer kända låtarna får han med sig publiken hela vägen från scenen bort till Poseidon-statyn och under Airplanes liknar Götaplatsen faktiskt en riktig festival för första gången under kvällen.
Kvällens sista nummer, Nelly Furtado, kliver upp framför en taggad publik men lyckas på något konstigt vänster få dem att lugna ned sig igen. Hon saknar inte hits, hon framför perfekta popdängor men något gör att det inte lyfter.
Trots publikens svaga reaktioner på artisterna lär MTV ha sovit gott i natt. Att fixa bra väder och att få 50 000 personer till Götaplatsen dagen innan midsommar är inte fy skam.