"Tjejerna är renare där" artisten Stor ger sina fem cent om festivaler
Festivalbloggen mötte Linda Pira och Stor, eller Ulises Infante Azocar som han egentligen heter, för att snacka om att festa för hårt, framstå som divor och spela i Älvsbyn:
– Alla var fulla på hembränt och röjde.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Linda Pira
Ålder: 28
Från: Hässelby i Sthlm
Intressen: Thaiboxning
Ulises Infante Azocar
Ålder: 26,
Från: Stockholm
Intressen: "Jag är bara fett besatt av talet 13 och nu ser jag det överallt".
Hur kommer det sig att ni började göra musik ihop?
Stor: Jag har alltid vetat vem Linda är och tyckt att hon är bra. Jag gick på samma dagis som pappan till hennes barn och sen presenterade en kompis oss för varandra.
Hur är det med ert samarbete egentligen, är det någonting ni kommer att fortsätta med?
Stor: Vi kommer säkert göra fler grejer ihop. Men Linda ska ju släppa lite solo-grejer i höst…
Linda: Ja, jag släpper en EP, så det blir nog det som gäller ett tag nu.
"Musiken blev som mina moments of clarity”
Stor: Jag ska nog också köra med mindre gäster i framtiden. Allting var svårare förut. Jag festade för mycket, och musiken blev som mina ”moments of clarity”. Men nu mår jag bra, och det har blivit så mycket enklare. Nu är musik som att laga mat, jag har så mycket bra idéer att jag bara måste göra dem själv.
"Folk måste vara bra på egen hand"
Stor: Det blivit en sådan grej med samarbeten inom svensk hiphop också. Alla kan ju inte hålla på och jobba med alla hela tiden. Folk måste vara bra på egen hand. Det är som en parfym, alla har sin egen doft och man måste hålla kvar vid essensen och inte blanda för mycket.
Att spela på We Are Sthlm som gick av stapeln i helgen är extra speciellt:
Stor: Det är roligt att spela inför ungar som växer upp till ens musik, som verkligen har en relation till den. Det är det som betyder något. Mer än en spelning på Way Out West, hur kul det än kan vara, kan betyda något. 15-18 åringar som faktiskt tar till sig musiken. Det är störst.
"Där var alla fulla på hembränt och röjde"
Men det finns ställen som kan överraska:
Stor: Älvsbyn var ju kul, på sitt sätt. Där var alla fulla på hembränt och röjde. Men man får anpassa spelningarna efter publiken också, gå på känsla. Olika låtar går ju hem olika bra på olika ställen. Det är vårt jobb att göra det till en bra spelning, se till att skapa stämning.
Berätta om ert bästa festivalminne, eller sämsta, kanske konstigaste?
Stor: Det får bli sämsta då. Kommer du ihåg Linda? Det var på Putte i Parken. Vi var sena dit och gick upp på scen senare än vi skulle därför. Det är en del av showen där Linda kommer upp på scenen och skäller ut mig, som en del av en låt. Men precis när Linda och dansarna ska kliva på stänger de bara av ljudet. Vi får inte spela längre. Bara mitt i sådär. Jag blev skitarg och stod och skrek. Publiken trodde ju att det var vi som var divor och inte ville spela mer.
Stadsfestival eller skogsfestival?
Linda: Gagnef var ju bra. Men jag måste nog säga stadsfestival i alla fall.
Stor: Stadsfestival. Helt klart. För att det är renare. Tjejerna är renare där, de har inte bott i tält i tre dagar och spillt öl över sig.
Läs hela intervjun på Festivalbloggen.