Margret Atladottir: "Inte lätt att vara ung vit man i dag"

23 år gammal utsågs Margret Atladottir till chefredaktör på tidningen Nöjesguiden. Reaktionerna när det tillkännagavs var inte uteslutande positiva. I kommentarsfältet på branschtidningen Dagens Medias sajt ifrågasattes både hennes ålder och kunnande.

– Det är gammalt hederligt kvinnoförakt, inte allt naturligtvis, men mycket, säger Margret Atladottir när Nyheter24 träffar henne.

Även oro för att Nöjesguiden skulle bli en ”Bimbo-tidning” luftades, redan två månader innan det första numret med henne som chefredaktör kom ut.

– Jag antar att de menade att Nöjesguiden skulle bli ytlig, dålig och korkad. Att det går hand i hand med att en 23-årig tjej som inte är skitful blir chefredaktör. Det är ganska lätt att göra karriär inom media om man är tjej – om man håller sig inom skönhet och mode. Där är det välkommet att klättra. Ska du däremot ge dig in på mansterritorium hajar människor till. Det ska tilläggas att det, bara det senaste året, blivit mycket bättre. Inte minst tack vare Lina Thomsgård och Rättviseförmedlingen.

Å ena sidan talar du om att det är lättare att göra karriär som tjej medan du å andra sidan talar om ”gammalt hederligt kvinnoförakt. Hur går det ihop?

– Ja, som tjej är det lättare att göra karriär om du ska skriva om mode än till exempel film eller musik. Det är på något sätt där du som tjej hör hemma. Så upplever jag det.

Att "ligga sig upp"

På forumet Flashback är invändningarna mot hennes chefredaktörskap än mindre nyanserade. Frågorna som kastas fram gäller främst vem Margret sugit av eller ”särat på benen för” för att uppnå sin position.

– Det är mer kritik mot mina arbetsgivare. Att de skulle anställa folk de ligger med, vilket bara är äckligt och töntigt. Ingen skulle fråga en manlig chefredaktör vem han sugit av för att få sitt jobb.

Går det att ”ligga sig upp” som kvinna?

– Jag har faktiskt ingen aning, jag tror faktiskt inte det.

Medan traditionella och stora mediala aktörer, främst SVT men även Aftonbladet, fått kritik för att vara köns- och etnicitetshomogent är Margret noggrann med att både den redaktionella produkten och personalen ska spegla Nöjesguidens läsares etnicitet och kön. 

Är det något du som chefredaktör jobbat aktivt med?

– Både ja och nej. Det är dumt att säga ”aktivt” eftersom det inte är något jag tänker på då jag letar efter nya skribenter, men det ligger undermedvetet hos alla på Nöjesguiden. Det är den typen av tidning vi vill ha och det är så våra läsare ser ut. Hälften killar och hälften tjejer, främst storstadsbor vilket är både svenskar och icke-svenskar.

Men det är skillnad på att vara tjej och söka mediejobb i dag än för fem år sedan.

– Det var lättare att få jobb för att man var tjej då. Det märktes att mediecheferna fått kritik och att de var tvungna att tänka på könsfördelningen. Samma sak gäller etnicitet. Men förändringarna syns än så länge bara i underskiktet, bland skribenter, reportrar och redaktörer. Det är fortfarande gubbstyrt, jag har ju gubbar som styr över mig.

I debatten om kvinnliga programledares frånvaro på bästa sändningstid i SVT har Margret sin lösning på problemet klar. Kvotering.

– Människor har fel uppfattning om vad kvotering egentligen innebär. Kvotering handlar om att välja någon som är lika bra men tillhör en underrepresenterad grupp, för att skynda på en process.

Revolutionen

Även om mycket kan förändras till det bättre vad gäller jämställdhet går utvecklingen åt rätt håll.

– Vi lever i en slags revolution. För några år sedan rasade människor när vi skrev någonting om knark eller något de uppfattade som omoraliskt. I dag får vi brev där människor klipper ut tidningssidor och har räknat antalet män och kvinnor på en sida. Det börjar hända grejer, det går inte att vara ojämställd i dag. Men det är inte lätt att vara ung vit man i dag, med kvotering till utbildningar och rent generellt hur det går för den unge vite mannen i skolan. Allt fler tidningar har fattat nästa sportkrönikör inte kan vara en ung vit man.