Utredningen har en rad förslag på hur de 100 verken ska spridas. Huvudförslaget är att en stiftelse ska bildas, som ska driva en ”mångdimensionell digital portal”, rapporterar Magasin K.
Enligt utredningens förslag ska stiftelsen få ett grundkapital på 150 miljoner – som ska tas från Allmänna arvsfonden. Som en konsekvens konstateras att fonden i framtiden kommer att ha mindre resurser för att ”bevilja stöd till ideella organisationers projekt”.
Dessutom föreslås att 20 miljoner ska öronmärkas i kulturbudgeten över en treårsperiod (2026–2028) för att länsmuseer och andra regionala kulturarvsaktörer ska sprida kanonen.
Kommittén anser också att kulturkanon ska spridas i en ”folkupplaga” på 5 000 böcker, till en kostnad av 500 000 kronor, samt att en tillfällig webbplats ska förmedla kunskap om kanonen tills dess att stiftelsen är på plats, med en prislapp på två miljoner under en treårsperiod. Pengarna föreslås tas från kulturbudgeten. Ett annat av förslagen är att en permanent kanonutställning produceras och visas på Nordiska museet.
Framtagandet av kulturkanon har en budgeterad kostnad på 8 miljoner kronor för 2024–2025.
Enligt kommitténs sekreterare, Eric Arborén Åström, blir den faktiska kostnaden lägre.
Rättelse: Det är 20 miljoner kronor som ska öronmärkas ur den statliga kulturbudgeten över tre år.
Siffran 8 miljoner kronor för framtagande av kanon gäller budgetramen.
