På kontoret i sitt sjuvåningshus på Manhattan hade sexbrottslingen Jeffrey Epstein en förstautgåva av romanen från 1955, skriver New York Times som granskat bilder från hans hem.
I de nu publicerade Epsteinfilerna finns flera fotografier där meningar från romanens inledning textats på kvinnokroppar, eller möjligen på en och samma oidentifierade kvinna. På en naken kvinnofot står till exempel: ”She was Lo, plain Lo, in the morning, standing four feet ten in one sock.”
Klicka här för att följa oss på Google”Hon hette Lo, kort och gott Lo, om morgnarna, en och femtio stående i ena strumpan."
— Jag tror inte att Jeffrey Epstein var någon hejare på litteratur, han fastnade väl för det här ytliga, säger Inga-Lina Lindqvist, litteraturkritiker och författare.
Pedofil och styvfar
Nabokovs roman handlar om en medelålders pedofil, Humbert Humbert, och hans besatthet av den 12-åriga styvdottern Lolita som han, efter att hennes mamma dött i en olycka, reser i väg med och utnyttjar sexuellt.
Historien är berättad i jag-form utifrån Humberts perspektiv, men är ingen psykologiskt realistisk skildring av hans psyke, framhåller Inga-Lina Lindqvist.
— Folk får för sig att det är ett slags true crime, att vi kliver innanför skinnet på en förbrytare. Jag tror att det är det som dödar förståelsen av den här romanen generellt.
Det är också ”Lolita” som är romanens egentliga huvudperson framhåller Inga-Lina Lindqvist.
— Hon är en naturkraft, om man läser med fokus på henne ser man den här naturkraften som kämpar mot bristen på etik, moral och skönhet, och hur hon bryter sig ut. Sedan är det ett tragiskt slut, men det är fortfarande Lolita som står i centrum.
Enorm vrede
Nabokov skrev sin roman i en enorm vrede kopplad till att hans bror dött i ett nazistiskt koncentrationsläger precis före krigsslutet, framhåller hon. En av romanens stora förtjänster är just vreden som riktas mot det själlösa och oetiska, tycker Inga-Lina Lindqvist.
— Det är en vrede mot alla dessa självgoda människor som vandrar genom romanen och utsätter Lolita för lika stora övergrepp som Humbert. Det är samtidens fördumning och förflackning, säger hon och drar en parallell till Donald Trumps nya balsal med guld vid Vita huset.
— Det var sådant som Nabokov avskydde mest av allt.
.jpg)
