Farmen är igång och som vi har väntat. Jovisst kollar jag på Robinson, Sveriges mästerkock och andra TV4-produktioner – men ingenting är så heligt som Farmen för mig. Det roliga är att jag fann eländet en gång när jag låg hemma sjuk för några år sedan.
"Vem fan kollar på det här", tänkte jag men var för orkeslös för att byta kanal. Sedan var jag fast.
Klicka här för att följa oss på GoogleVem trodde att vanligt folk (obs, vanligt som i ej kända, för många i gänget sticker minst sagt ut på andra sätt) som lever tillsammans på en gård kunde trigga igång hjärnans belöningscentra på detta sätt?
Jag vet inte hur ni tänker men varje år funderar jag på hur jag hade funnit min plats i "just detta gäng". Vem hade jag sökt mig till, skrattat med, matat djuren med, försökt att spela ut och framför allt – vem här hade gjort min vistelse värre.
Ska jag vara helt ärlig så är det absolut inte alla år som rollerna på mina gårdskamrater varit glasklara. Men i år. I år måste jag säga att det väldigt snabbt gick fram vem som hade jämnat mig och mitt humör vid marken.
Innan jag svandyker in det här vill jag förtydliga att TV4 är otroligt skickliga på att klippa sina program så att människors karaktärer förstärks ännu mer. Men well... miljoner Elvis-fans kan inte ha fel. Eller vad det nu är man brukar säga.
Jag vill inte vara en död fisk som flyter med strömmen. Och även denna donna har känslor, vänner och folk som tycker att hon är en skön böna.
Men helvete vad hovmästaren Stephanie Hönig, 40 år, hade fått mig att må dåligt på gården.
Jag har flera gånger i mitt liv träffat på burdusa människor som säger att de "Gärna tar kommando så att saker och ting blir gjorda och gjorda rätt" eller att de "Kör med raka rör". Alla andra ska framställas som latmaskar och är det någon som vill ha det på ett annat sätt så kan de mer eller mindre fara och flyga.
Man behöver inte vara en jävla odåga för att vara en ledare. Bra ledarskap handlar om att lyssna in och leda en grupp, inte domdera och gå fram som en ångvält. Ska man lära ut saker man själv är bättre på än någon annan så bör man inte skratta åt när de försöker.
Typ som under vedklyvningen.
Dock måste jag tillägga att, ska Tindra Bohte, 21, klara sig i livet kommer hon att måsta tuffa på sig. Jag känner igen mig mycket i hennes 21-åriga jag men livet är en tuff plats och en tuff period. Ska du klara dig genom denna störda livslabyrint med 100 stycken Stephanies som du under livets gång kommer att springa på kommer du en dag att behöva torka tårarna och trycka tillbaka.
Det ska bli spännande att se vem som är först med att göra det på gården.
