Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Black Week börjar om

 
Dagar
 
Timmar
 
Minuter
 
Sekunder

Peter Nilsson: "Som Fokis blogg i låtform"

1 av 1

Privat

Nöje | 06/02/2011 15:42

KRÖNIKA. Peter "Peter08" Nilsson har utvärderat lördagens deltävling av Melodifestivalen 2011.

Den första deltävlingen av Melodifestivalen 2011 är nu genomförd. Det hela började med att man fick se Marie Serneholt i granny panties, vilket kanske låter lite skevt, men den bruden är ju så pass snyggt att det blev najs!

Men nog om det. Vi kanske bör titta på det som allt faktiskt handlade om; musiken.
 

Dilba sjöng låten "Try Again" och jag förstår själva tanken bakom hur låten skulle vara, men något måste ha gått fel. Personligen så kändes det som om September hade blivit över fyrtio år gammal och försökte sjunga "Mikrofonkåt" på engelska, medan hon var lite full. En ganska tjatig och enformig låt som inte gick vidare.
 

Swingfly rappade i låten "Me And My Drum", vilken var väldigt lik hans tidigare hit med Teddybears Sthlm. Den här låten var ju onekligen också väldigt bra och den gick vidare, som den förtjänade att göra (dessutom var tjejen som sjöng i hans nummer riktigt snygg).
 

Jenny Silver (ballt artistnamn) sjöng låten "Something In Your Eyes" vilket var en klassisk schlagerlåt. Låten var väldigt medioker och farsan gillade den (det är aldrig ett bra tecken). Sångaren var i övrigt något av en look-a-like av Amy Diamond om ni frågar mig.
 

"On My Own" av Jonas Matsson var en riktigt bra låt. Somrigt värre, och det är synd att inte fler sådana låtar är med i Melodifestivalen. Den här killen har potential att bli en så kallad "flickidol" och kan bli Sveriges Jason Mraz.
 

Låten "Oh My God", som sjöngs av bandet Le Kid, var så pass löjlig att den blev bra. Hela scenen var som ur en tecknad film och syrran blev helt fascinerad och i extas. Låten var lite som om någon hade tagit Fokis blogg och tryckt ihop den till en låt.
 

"Social Butterfly" av Rasmus Viberg var en riktig bajsproduktion. Han försökte sjunga som Christian Waltz och ville härma den Eurovision Song Contest-vinnande låten "Fairytale", vilket inte gick bra alls.
 

Pernilla Andersson sjöng låten "Desperados", som tydligen inte alls var en spansk låt om desperata människor utan det var en sådan där klassisk Melodifestivallåt som alla gamlingar bara älskade.
 

"In The Club" av Danny visste vi alla skulle gå vidare, oasvett hur låten var, med tanke på hur stort Dannys namn är. Låten var ju faktiskt väldigt bra och lät Usher-aktigt. Men vad var grejen med hans rapp där i sticket? Leave it to the proffesionals, dude.
 

Vidare till finalen gick alltså Swingfly och Danny, medan Pernilla Andersson och Jenny Silver gick till Andra chansen.

Hittills så ser vinsten ut att vara i Dannys händer, och herregud - tanken att Danny ska representera Sverige musikaliskt? Finland ställer upp med bad ass Lordi och vi skickar dom en schtekare? Vem vet vad som kommer att hända?