Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Camilla Gervide: "Utstrålning som ett ålderdomshem"

- 27/02/2011, 02:05 -

KRÖNIKA. Så lät Melodifestivalens fjärde deltävling i Malmö - om man ska tro Camilla Gervide.

Med ett öppningsnummer som visar sig vara bland det mest tonsäkra i hela tävlingen så lägger programledarna en ribba som artisterna inte riktigt kan skoja bort.
 

Melody Club – The Hunter

Bandet Melody Club som har en viss dragning åt The Ark-hållet inledde kvällens tävlingsomgång med låten The Hunter. En rätt svängig sak som jag tror kommer gå hem på uteställena runt om i vårt avlånga land trots att sången var så nasal att jag fick lite gåshud i nacken.

Om någon vill förklara shackdekoren för mig senare så mottages uppslag tacksamt. Låten heter The Hunter. Vad sägs om lite uppstoppade djur och ett gäng taxar på scenen?

Pianisten blev ju nästintill kvävd av all rök som sprutade ut rakt i ansiktet på honom då gitarristen envisades med att ha sitt solo, ståendes på flygeln. Jag antar att pianisten ligger och andas syrgas tillsammans med Linda Bengtzings förlorade körsångerska.
 

Julia Alvgard – "Better or Worse"

Julia Alvgard intar en scen med dekor som ger intrycket av att hon står i munnen på en gigantiskt blåval. I en klänning i samma havsliknande färg med två simringar i axelhöjd smälte hon in ordentligt.

Julia har en av de bästa rösterna i tävlingen så det är lite tråkigt att hon har samma utstrålning som ett ålderdomshem.

Med en refräng som på många sätt liknar Jessica Folkers låt med samma namn, Better or worse, från 1998 så fanns det helt enkelt inte så mycket mer att bli exalterad över, och mycket riktigt så åkte fröken Alvgard ut i första omgången.
 

Lasse Stefanz – "En blick och nånting händer"

Kvällens stora överraskning i mitt tycke, Lasse Stefanz, ställer upp med en låt skriven av bland annat kortbyxekungen Alexander Bard som uppenbarligen kan skriva musik i vilken genre som helst.

Jag fnissade mig igenom den största delen av det här framträdandet för jag kunde helt enkelt inte komma ifrån att sångaren Olle Jönsson såg ut som en blandning mellan Dansbandskampen och Mad Men. Al Capone ringde. Han vill ha tillbaka sina kläder.

Med en hallonrem runt halsen och matchande röda strumpor gjorde han säker succé bland Sveriges dandsbandsfantaster. Själv trodde jag faktiskt att de skulle ryka redan efter första omgången.
 

Linda Pritchard – "Alive"

Vilken kontrast mot förra årets "Hot, Hot, Hot". Linda Pritchard - vilken pipa kvinnan har! Med en låt och ett framförande som har Sarah Dawn Finer skrivet över hela sig så äger hon scenen på samma sätt som Marie Sernholt äger Sveriges i särklass snyggaste ben.

Det var fläktar, det var drama, hon var nere på knä, hon var uppe igen och som av en slump var hennes klänning som klippt och skuren för ett sådant moves. Det var riktigt, riktigt bra!
 

Anders Fernette - "Run"

Anders Fernette. Mannen som jag velat äta med sked efter att ha sett hans albumomslag. Vilken besvikelse. Att Desmond Child ställer sig bakom något sånt här och ställer upp i den duell mot självaste RedOne gör mig inte så lite förvånad faktiskt.

Stackars Anders, som måste ha stått i en mycket kraftig sidvind, hade inte alls röstkapaciteten för att klara av den här låten. Han gav intrycket av ett pojkband som glömt resten av medlemmarna hemma och det blev liksom inte bra alls.
 

Linda Bengtzing – "E det fel på mig"

Som jag redan under dagen konstaterat så finner vi vår egen lilla schlagerpingla Linda Bengtzing på scenen, uppiffad till en raffig liten påskkyckling med ett hår som inte verkar vilja samarbeta för fem öre.

Låten är det svagaste bidraget Linda Bentzing någonsin har ställt upp med i Melodifestivalen och jag hade inte blivit förvånad om hon rykt redan i första omgången, men svenska folket kanske resonerar som så att om vi ger henne det hon vill ha mest i hela världen så kanske vi slipper henne sen?

Det fungerade inte på Carola och kommer sannolikt aldrig fungera på Linda Bengtzing. Hon är som en bad hairday. Går helt enkelt inte att bli av med.


Nicke Borg – "Leaving Home"

Har en känsla av att det var den Cruella DeVille-liknande frugan i publiken som stylat även Nicke Borg? Men jag behövde inte fundera på det särskilt länge, eftersom hälften av utstyrseln åkte av relativt tidigt. Allt för att kunna visa upp tatueringarna och förmodligen skrämma slag på Agda -75 som i godan ro satt hemma och röstade på Lasse Stefanz.

Hur han kunde ta sig till Globen är för mig en gåta. Vem röstade på honom? Jag tvivlar på att Backyard babies-fans sitter hemma och kollar på Melodifestivalen.

Jag tycker att han ska kliva tillbaka bakom gitarren och lämna tillbaka frontmansuppdraget till Dregen.


Love Generation – "Dance Alone"

Kvällens i särklass bästa bidrag! Det bara dröp RedOne om det, från början till slut.

Att de inte fick en biljett till Globen är ren skandal! Med ett nytänkande SpiceGirls-koncept blandat med lite Bratzdolls så tror jag att om Love Generation tar sig till Globen så är dem Dannys absolut största utmanare.

Ledsen Eric Saade, men du spelar inte riktigt i samma liga som dessa två bidrag. Dessvärre vet jag ju att Sveriges hormonstinna tonårstjejer inte håller med mig i den här frågan men man kan ju få önska...
 

Och medan vi ändå håller på att önska oss saker så skulle jag vilja ha en uppsättning av Marie Sernholts ben i julklapp.