Antalet sysselsatta är nu nästan tillbaka på toppnoteringarna från för två till tre år sedan och arbetslösheten har börjat vända ned, om än från höga nivåer, enligt Statistiska centralbyråns siffror.
— Men det säger inte hela sanningen. Utan tittar vi till exempel på arbetade timmar har den trenden pekat ned de senaste tre åren, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
Klicka här för att följa oss på Google100 000 fler
Det tyder på att svenskar jobbar mindre än vad de vill och kan.
— Det betyder att de här människorna är undersysselsatta eller man skulle kunna kalla dem delvis arbetslösa, fortsätter hon.
SCB-siffrorna visar att gruppen undersysselsatta har vuxit med närmare 100 000 personer till strax över 400 000, eller omkring sju procent av arbetskraften.
Det kan vara alltifrån gig-arbetare till deltidsanställda i handeln.
Lägg den siffran ovanpå den ordinarie arbetslöshetsstatistiken på runt åtta procent, så ser läget på jobbmarknaden sämre ut än vid en första anblick, enligt Stråberg.
— Det här är en grupp som jag tycker glöms bort en hel del när vi tittar på sysselsättningssiffrorna och pratar om hur bra det ser ut.
Hon är också pessimistisk om hur låg arbetslösheten kan bli, även om det skulle bli full snurr på svensk ekonomi. Tidigare, före pandemin, låg golvet kanske runt sex procent, lägre än så blev den inte även under en rejäl högkonjunktur. Nu är golvet snarare sju procent, enligt Stråberg.
Lösa gåtan
— Det betyder att den strukturella arbetslösheten har blivit högre över tid.
Med strukturellt arbetslösa menas de som inte får jobb även om ekonomin går på högvarv. Det är ett allvarligt problem som ingen verkar ha någon bra lösning på.
— För det är ingen regering som har kunnat lösa den gåtan, säger Alexandra Stråberg.
