— Även om man framställer det som en framgång att man kom fram till någonting, så är det ett nederlag på längre sikt att visa sig så splittrade, säger han.
Under natten till fredag blev det klart att EU kommer att ge Ukraina 90 miljarder euro i stöd de kommande två åren.
Däremot lyckades man inte komma överens om att använda frysta ryska tillgångar – omkring 200 miljarder euro – som bas för mångmiljardlånet. Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet (UI), säger att han tror att man under dessa år kommer att lägga diskussionen om de frysta tillgångarna på hyllan.
Framgång för Ukraina
Han kallar godkännandet för en framgång, trots att stödet blev mindre.
— Att det är en framgång för Ukraina och en motgång för Ryssland får man väl säga eftersom Ukraina inte blev utan pengar och inte riskerar akut statsfinansiell bankrutt.
Fredrik Wesslau, forskare vid Centrum för Östeuropastudier, kallar misslyckandet att inte ge de ryska tillgångarna till Ukraina för en ”lång, långsam, pinsam historia”. Men samtidigt visar EU handlingskraft i att trots det samlas kring ett fortsatt stöd för Ukraina.
— Även om man inte lyckades klubba igenom plan A så har man nu en plan B som bryter ny mark genom gemensam upplåning och är väsentlig för Ukraina och för Ukrainas överlevnad, säger han.
Pressat EU
Merparten av de frysta tillgångarna finns hos värdepappersinstitutet Euroclear i Belgien, och landet satte sig på tvären eftersom inte tillräckligt många länder ställde upp med garantier inför risken för ryska skadeståndskrav.
Enligt Hedenskog får man förmoda att Ryssland, kanske även USA, har pressat Belgien och Euroclear – vilket tyder på att det är lätt att spela ut EU-länderna.
— USA och Ryssland pressar EU från varsitt håll med en gemensam syn om att EU ska undergrävas. Minns också att Ryssland och USA har haft gemensamma planer, enligt den fredsplan på 28 punkter som presenterades i höstas, om att använda de frysta ryska tillgångarna till gemensamma investeringsprojekt.




