FI varnade för 186 aktörer som sysslade med finansbedrägerier i fjol, en ökning från 12 aktörer 2024. En stor del av ökningen förklaras av nya rutiner och processer på myndigheten, enligt Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.
— Det handlar framförallt om att vi har blivit snabbare och bättre på att läsa av mönster. Vi har blivit bättre på att identifiera vissa nyckelord, så hittar vi en bedragare hittar vi ofta också fler, säger hon.
Klicka här för att följa oss på Google”Göder den kriminella ekonomin”
Bedrägerierna drabbar många svenska hushåll och göder den kriminella ekonomin, enligt Langemark. Hon ser också hur många bedragare återkommer med ny täckmantel när de har avslöjats och hamnat på FI:s varningslista.
Teleoperatörer har blivit bättre på att stoppa fejkade telefonnummer, där bedragarna får det att se ut som att de ringer från ett välkänt företag. Men sociala plattformar kan göra mer, enligt Langemark.
Bland annat tycker hon att de borde bli bättre på att använda FI:s varningslistor och företagsregister för att kontrollera vem det är som köper annonser på sociala medier.
FI har tidigare år främst varnat för investeringsbedrägerier, där svenska hushåll lurats in i falsk handel med aktier, valutor eller kryptotillgångar. Under 2025 blev dock lånebedrägerier det man såg mest av.
Drabbar ofta ”väldigt utsatta”
Under sommaren och hösten lurades också många in i så kallade ”pump-and-dump-bedrägerier”, där fejkade finansprofiler används för att locka småsparare att köpa aktier så att kursen pumpas upp. Bedragaren dumpar sedan aktien när priset har blivit högre.
— Det är helt olika grupper som blir lurade, säger Langemark.
Lånebedrägerier drabbar ofta ”väldigt utsatta människor” som inte får lån i vanliga banker och luras att betala en avgift för att få ett lån av en fejkad bank – som aldrig betalas ut.
Investeringsbedrägerierna å andra sidan riktas oftare mot småsparare, som letar efter spännande investeringsmöjligheter på nätet eller i sociala medier.
