Bassängerna i Umeås nya fisk- och räkodling kommer att drivas av restvärme från ett kraftvärmeverk. Olivier Keech, forskare vid Umeå universitet, beskriver systemet som ett kretslopp.
— Avföringen från fisken kommer i slutändan kunna bli föda till räkorna, som i ett ekosystem, säger Keech.
Målet är att minimera både avfall och utsläpp genom att tillvarata resurser som annars skulle gå förlorade.
För kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg handlar satsningen om mer än bara klimatvinst. Han ser projektet som ett sätt för Sverige att bli mindre beroende av andra länder.
— I en osäker värld är det viktigt att öka självförsörjningsgraden, säger han.
Projektet sker i samarbete med det statliga forskningsinstitutet Rise, som menar att behovet av nationell självförsörjning aktualiserades efter coronapandemin och Rysslands storskaliga invasion av Ukraina.
Mikaela Johnsson, vice ordförande för Lantbrukarnas riksförbund (LRF), menar att fokuset på Sveriges självförsörjning har skiftat i takt med de globala kriserna.
— Nu tittar man inte bara på det militära försvaret, utan även mer på det civila försvaret och där är livsmedelsproduktionen viktig, säger hon.
Mikaela Johnsson nämner att arbetet måste börja i dag för att vi ska klara oss på lång sikt.
Projektet i Umeå är ett steg i den riktningen.
— Vi vill hitta nya metoder att producera fisk och skaldjur på som kan vara en modell för andra regioner och städer, säger Hans Lindberg.





