Nyheter24
Annons

Viscarias vd sågar förenklade regler: "Skitsnack av småclowner"

Publicerad: 9 feb. 2026, kl. 11:29
Gruvbolaget Viscarias vd Jörgen Olsson utanför gruvan i Kiruna. Foto: Fredric Alm/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Förra året inkom 152 ansökningar om undersökningstillstånd till beslutsorganet Bergsstaten, en liten minskning jämfört med 2024 (159 stycken). Samtidigt finns i nuläget drygt 800 undersökningstillstånd.

Även om den siffran ökat markant det senaste decenniet har regeringen med näringsminister Ebba Busch (KD) i spetsen velat förändra miljöprövningssystemet, detta för att få till en snabbare tillståndsprocess.

Skitsnack av småclowner

Gruvbolaget Viscarias vd Jörgen Olsson går dock hårt mot de röster som samtidigt vill se en förenklad process av ekonomiska skäl.

— Jag tycker mycket av det är skitsnack av småclowner som tror att det ska vara enkelt att öppna en gruva. De som klagar är de som inte har råd att göra en tillståndsansökan eller bedriva sådan här verksamhet. Då har jag sagt att man ska öppna korvkiosk i stället, säger han till TT.

I Viscarias fall ansökte bolaget om tillstånd våren 2022. Tre år senare, i april 2025, fick man grönt ljus och enligt Jörgen Olsson kostade enbart tillståndsansökan 120 miljoner kronor.

— Du får ett brytningstillstånd att bryta och härja i marken under 25 år. Det är en miljöfarlig verksamhet, du förstör den öppna naturen och frigör metaller och vatten. Det ska kosta en massa pengar därför att det är ansvarslöst att säga att det ska vara mycket enklare, anser han.

Viscariagruvan ligger granne med LKAB:s järngruva i Kiruna och har varit stängd sedan 1997 när den dåvarande ägaren, finländska Outokumpu, lade ned verksamheten på grund av bland annat för låga kopparpriser.

Gruvbolaget Viscaria vill återuppta driften av Viscariagruvan i Kiruna.
Gruvbolaget Viscaria vill återuppta driften av Viscariagruvan i Kiruna.

Nu, snart 30 år senare, är verkligheten helt annorlunda. För ett par veckor sedan passerade kopparpriset för första gången 13 000 dollar per ton när koppar efterfrågas inom allt från AI-infrastruktur till grön omställning som elbilar och vindkraftverk.

Förhoppningen är att 2029 ska bli det första året då Viscariagruvan är i full produktion. Jörgen Olsson ser knappast någon minskad efterfrågan på koppar framöver, snarare tvärtom.

— Jag har egentligen trott på det här kopparpriset ända sedan 2020. Vi har ett enormt mycket mindre utbud i dag än efterfrågan, ett globalt underskott.

Minskande kopparhalter

Jörgen Olsson lyfter samtidigt ytterligare en aspekt. I världens drygt 700 gruvor minskar samtidigt kopparhalterna samtidigt som en globalt växande medelklass driver på kopparpriset.

Annons

Känns det inte förmätet att gruvan inte är i drift nu är efterfrågan är så stor?

— Det är som det är. Jag är inte särskilt bekymrad över det framtida kopparpriset så länge inte vi kommer in i ett tredje världskrig då kommer kopparpriset rasa.

— Allt det du har rört vid i dag, alla dina kläder, din säng, lakan, golv, är indirekt koppar för det är gjort med modern infrastruktur och maskiner. Det finns inte en maskin i världen som inte har koppar i sig.

Bolaget tecknade i höstas en avsiktsförklaring med tyska kopparåtervinnaren Aurubis som ska omfatta ungefär halva gruvans produktion. Tidigare utmaningar kring lånefinansieringar från svenskt håll kopplar Jörgen Olsson till krisen i Northvolt som då legat Viscaria i fatet.

— Det är klart att när Northvolt gick i backen så blev det extremt högre riskaversion bland Stockholms finansiella institutioner, det frös till is, säger han.

Totalt behövs sex miljarder kronor. Efter en nyemission i höstas avser bolaget att få till det slutgiltiga lånepaket på cirka fyra miljarder till sommaren.

— Jag är gammal och rutinerad, ingenting är garanterat, men jag är inte orolig, men jag har respekt för utmaningen, säger Jörgen Olsson.

Kopparprisets utveckling det senaste året, dollar per kilo.
Kopparprisets utveckling det senaste året, dollar per kilo.

Fakta: Viscariagruvan

Viscariagruvan väster om Kiruna togs först i drift 1983 av LKAB som inledningsvis bröt kopparmalmen. 1985 togs verksamheten över av finländska Outokumpu som i slutet av 90-talet valde att lägga ned gruvan på grund av bland annat sjunkande kopparpris.

Gruvbolaget Viscaria avser nu att öppna den igen och fick i maj 2024 godkännande av Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt.

Hittills har man bland annat investerat 500 miljoner kronor i ett vattenreningsverk.

Gruvfyndigheten är uppdelad i fyra zoner och sträcker sig fyra kilometer i horisontell riktning. Vertikalt är malmkroppar kartlagda ända ned till 800 meters djup.

Bedömningen är att många tidigare gruvgångar kan repareras och återanvändas.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons