En ny analys från Skatteverket visar att problemet med falska inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationer är större än många kanske tror.
Rapporten pekar på att omkring 36 000 individuppgifter bedöms vara misstänkt falska, kopplade till både företag och privatpersoner.
Totalt handlar det om cirka 1 800 uppgiftslämnare och 11 500 mottagare som berörs av de misstänkta uppgifterna. Syftet med uppläggen är i många fall att skapa skenbara inkomster som inte stämmer i verkligheten.
Miljardbelopp i felaktiga uppgifter
De ekonomiska nivåerna i fusket är långt ifrån små. Enligt Skatteverket uppgår de felaktiga inkomstuppgifterna till omkring 1,4 miljarder kronor, medan kopplade skattebelopp ligger på cirka 222 miljoner kronor.
Det handlar framför allt om uppgifter där löner och skatter har rapporterats in för högt, utan att pengarna faktiskt har betalats ut eller beskattats korrekt. Det gör att uppgifterna kan användas för att ge en felaktig bild av en persons ekonomi.
Kan påverka både bidrag och lån
Konsekvenserna av den här typen av fusk sträcker sig långt bortom Skatteverkets system.
Falska inkomstuppgifter kan användas för att få ut felaktiga ersättningar från välfärden eller för att beviljas lån och krediter på felaktiga grunder.
Skatteverket lyfter också att en relativt liten andel av aktörerna står för en stor del av avvikelserna. En tiondel av uppgiftslämnarna och mottagarna står för ungefär hälften av de totala felaktiga beloppen.
Så kan det slå mot din ekonomi
- Felaktiga lån och krediter: Falska inkomstuppgifter kan göra att banker tror att någon tjänar mer än de egentligen gör – vilket kan leda till att lån beviljas på felaktiga grunder.
- Påverkar bidrag och ersättningar: Om fel uppgifter används i system för bostadsbidrag eller andra stöd kan det leda till felaktiga utbetalningar – både över- och underkompensation.
- Snedvrider konkurrensen: Seriösa företag riskerar att hamna i underläge när andra aktörer kan använda falska uppgifter för att framstå som mer stabila eller lönsamma än de är.
Källa: Skatteverket
Ett växande problem
Samtidigt betonar myndigheten att siffrorna ska ses i relation till helheten.
Varje år rapporteras omkring 130 miljoner individuppgifter in till Skatteverket från hundratusentals uppgiftslämnare och miljontals mottagare.
De misstänkt falska uppgifterna är alltså en liten andel, men kan få stora konsekvenser.
Vill se skärpta insatser
I rapporten föreslår Skatteverket flera åtgärder för att minska problemet. Det handlar bland annat om bättre samverkan mellan myndigheter, förbättrad informationsdelning och skarpare kontrollmekanismer.
Myndigheten lyfter också behovet av enklare rapportering och tydligare ansvar för arbetsgivare, för att minska risken för både medvetna och oavsiktliga fel i systemet.
