Norges fotbollsanglofili luktar Sovjet
”Norge är den sista Sovjetstaten” sa dåvarande näringsministern Björn Rosengren 1999, efter att den tilltänkta sammanslagningen mellan Telia och norska Telenor spruckit.
Sedan dess har en hel del hänt. Exempelvis har tiotusentals svenskar invaderat vårt västra grannland för att ta de jobb i serviceindustrin som lokalbefolkningen inte vill ha. Norge är inte någon Sovjetstat – snarare är de USA i förhållande till Sverige/Mexiko. I höstas bytte Sveriges Riksdag mobiloperatör. Från Telia – till Telenor.
Uttalandet (som Rosengren gjorde när han trodde tevekameran var avslagen) stämmer inte längre – om det nu någonsin har gjort det. Utom i ett avseende. Norrbaggarna uppför sig som om de senaste årens globaliseringsdrivna teverevolution aldrig har inträffat. Helt frivilligt tågar de norska proletärmassorna i raka led till landets pubar för att titta på engelsk fotboll. När de skulle kunna se Barcelona eller Roma.
Eftersom jag tillbringade helgen i Oslo blev jag själv vittne till fenomenet i söndags när Liverpool mötte Chelsea. Puben intill min polares lägenhet fylldes snabbt med rödtröjade Liverpoolfans i 30-årsåldern. De var som en stor röd maskin.
– De är alla uppväxta under Liverpools storhetsera. Kommer du tillbaka om tio år kommer stället vara fullt av Chelseafans, sa min polare Jo.
De människor som växte upp med sovjetsystemets femårsplaner, kolchoser och kulstöterskor med generande hårväxt kallas ibland sarkastiskt Homo sovieticus.
Homo Norwegicus kanske är en utväxt på det trädet i alla fall.
Vaalerenga möter Liverpool på Ullevaal – läktarna är fulla av Liverpoolfans:
Drillo lär ut fotboll:
Skrivet av:
