Psykologen: "Myten om den välmående idrottsmannen är fel"
Med anledning av Gary Speeds tragiska bortgång återpublicerar Nyheter24 sin granskning - av den psykiska ohälsan i sportvärlden och tabun som råder kring att prata om det.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Nyheter24 har valt att granska tabun som råder i Sportsverige. Vad vi fann var en värld där "det välpolerat yttre" är viktigare än ärlighet till sina kollegor.
Håll utkik efter bland annat en intervju med Klas Ingesson som berättar om mörkret som kan dra över en professionell fotbollsspelare.
I dagens moderna Sverige har den psykiska ohälsan blivit ett allt mer accepterat samtalsämne. Fler och fler vågar ta steget ut och berätta för sina närmaste att de lider av en mental obalans. Men i sportvärlden råder inte samma klimat.
Enligt Svenska Fotbollförbundets psykolog och riksinstruktör i beteendevetenskap är det en myt, att elitidrottare skulle må bättre rent psykiskt än människor i övriga samhället.
– Bilden av att elitidrottaren är mer välmående än den genomsnittliga populationen - den är sannolikt felaktig, berättar Johan Fallby för Nyheter24.
Fallby lyfter fram en studie som påvisade att idrottsmän överlag mår något bättre än övriga i samhället. Dock visade studien att detta beror på andra socioekonomiska aspekter, såsom bättre löner och kortare arbetsdagar.
Tystnaden från elitidrottarna innebär problem för utövarna och deras anhöriga, menar Fallby.
Kan det finnas en koppling mellan omklädningsrumsmentaliteten och varför det är så förhållandevis få elitidrottare som vågar berätta om sina känslor?
– Föreställ dig att du är en idrottare, du är framgångsrik, du har inga svagheter och det som syns utåt är en välpolerad yta. Att avvika från den ytan är kanske inte inom normen, det är inte optimalt att göra det. Så ja, det kan vara en bidragande orsak.
Vad tystnaden kan orsaka har vi olyckligtvis blivit varse om de senaste åren. Den tyske landslagsmålvakten Robert Enke tog sitt liv den 10 november 2009. NHL-spelaren Rick Rypien begick självmord den 15 augusti i år. Två av hans kollegor hittades döda, Derek Boogaard dog efter att ha överdoserat alkohol och oxikodon, och Wade Belak dog efter att ha strypt luftvägarna. Boograads död tros dock varit en olycka.
Johan Fallby bekräftar tesen att det inte är fördelaktigt att hålla tyst om sina psykiska åkommor. Samtidigt menar han att självmordsfrekvensen inte är lika hög i sportvärlden som den är i den allmänna populationen - men det finns även andra faror.
20 procent lider av anorexia
Svenska Fotbollförbundets psykolog menar vidare att det finns andra psykiska problem bland elitidrottare. Han pekar bland annat på idrotter där förekomsten av ätstörningar är oerhört vanlig. Uppemot 20 procent av utövarna lider av störningarna bland simmare och backhoppare. I det övriga samhället uppger fem procent att de lider av någon form av ätstörning.
– I idrotter där kroppen exponeras i teve eller där man ska vara så smal som möjligt är förekomsten av, till exempel anorexia, betydligt mycket högre än i den genomsnittliga populationen.
Anorexia nervosa är den psykiska sjukdomen med högst procentuell dödlighet.
Mytens ursprung
Myten om den välmående elitidrottaren härstammar mestadels från amerikanska studier. På andra sidan Atlanten har man uteslutande använt sig av collegestudenter vid psykologiska undersökningar, en population som ger en missvisande bild när de jämförs med snittamerikanen.
– Collegestudenter är i större utsträckning redan rika personer, med en framtid som den genomsnittlige amerikanen i större utsträckning inte har. Så de studier som fastslagit att idrottare mår betydligt bättre än den vanliga lekmannen är fel.
