Riksidrottsstyrelsen vill behålla 51-procentsregeln
Riksidrottsstyrelsen har valt att slå ett slag för föreningslivet. RS vill att 51-procentsregeln lever vidare.
STOCKHOLM. Under torsdagen presenterade Riksidrottsstyrelsen (RS) sina förslag till Riksidrottsförbundets årsstämma som hålls i Uppsala 27-29 maj. Bland annat vill RS att 51-procentsregeln ska stå som den är.
51-procentsregeln innebär att den ideella föreningen måste äga minst 51 procent av aktierna i ett idrottsaktiebolag. Alltså kan ingen extern finansiär gå in och köpa en majoritet.
– Vi kan inte blunda för att många inom idrotten ser det här som en viktig symbolfråga. En sänkning av 51-procentsgränsen kan uppfattas som ett väsentligt avsteg från en av svensk idrotts grundpelare, nämligen att den består av medlemskontrollerade ideella föreningar, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber i ett pressmeddelande.
Under 2009 gjordes en utredning då både Fotboll- och Ishockeyförbundet motionerade för att klubbarna själva skulle få välja hur de vill lägga upp sin gräns för externt ägande av en idrottsklubb. Syftet var att: ”öppna för en vidgad extern finansiering av i första hand elitverksamheten”.
Utredning kom fram till en sänkning till 34 procent
En utredning tog fart och den färdigställdes i fjol. Då kom man fram till att 51-procentsgränsen borde sänkas till 34 procent, så att klubben ändå kan behålla, om än något begränsad, kontroll över klubben.
Men nu vill alltså RS att 51-procentsregeln ska fortsätta leva. Ingen finansiör ska kunna köpa upp majoritet i en förening utan ska drivas på ideell basis.
– Många inom idrotten uppfattar förslaget om att frångå kravet på ett majoritetsägande från föreningens sida som ett fjärmande från svensk idrotts förankring i den demokratiska folkrörelsen. Att sända en sådan signal idag då svensk idrott på flera områden hävdar just den ideella idrottsrörelsens särart och därmed rätt att särbehandlas i förhållande till renodlad kommersiell verksamhet skulle vara negativt.
– Hotet mot ideella föreningar som kan tvingas börja redovisa moms och där regeringen strider i Bryssel för ett fortsatt undantag är bara ett exempel, säger Mattsson Weijber.
