"Det är jäkligt frustrerande"
Hyllad poängspruta i QMJHL, men totalt okänd i Sverige. Simon Olsson är tillbaka i Göteborg efter en succésäsong i Kanada och väntar tålmodigt på besked om framtiden. - Det är jäkligt frustrerande att gå här hemma och inte veta vad som hända.
Ni som gör frekventa besök på hockeysverige.se har säkerligen inte undgått hans framfart i juniorligan QMJHL den gångna i säsongen. Simon Olsson gjorde 75 poäng (26+49) på 64 matcher för ett av ligans riktiga bottengäng, Baie-Comeau Drakkar.
- Det började jäkligt bra. Vi hade en grym femma med mig, Gabriel Bourque, som spelade JVM för Kanada, och Guillaume Goulet, en riktig målskytt. Det fanns de som tyckte att vi var en av ligans bästa linor, men sedan bytte de bort båda två, suckar Simon när hockeysverige.se når honom i föräldrahemmet i Landvetter utanför Göteborg.
- Det gick helt okej för mig personligen utan dem också, men för laget gick det utför.
Simon Olsson trodde också att han var på väg att bli tradad, men när han återvände till Baie-Comeau efter att ha firat jul med NHL-proffset Viktor Stålberg och hans lillebror Sebastian i Toronto fick han ett annat besked.
- Jag blev inkallad av general managern och frågade om inte jag också skulle bli bortbytt när de hade tradat mina kedjekamrater, men han sa att de behövde mig på grund av fansen. Jag blev lite trött, men förstod väl hur det låg till. De har ju inte så många fans och trodde väl att jag skulle locka några stycken, resonerar Simon Olsson.
Efter säsongen var det aktuellt med spel i ECHL, men visumkrångel satte stopp för det.
- Min agent (Erik Ryman) fick kontakt med Johnstown Chiefs general manager Neil Smith, som hade New York Rangers tidigare. De behövde en speluppläggare och var intresserade. Men för att jag skulle få betalt och så där behövde jag arbetsvisum och det hade tagit ett tag att fixa det. Därför kom vi överens om att jag skulle åka hem och försöka fixa något här hemma i stället.
Vill spela i Sverige
Något intresse från svenska klubbar har han fortfarande inte stött på. Telefonen har varit tyst sedan han återvände hem till Sverige.
- Det är jäkligt frustrerande att gå här hemma och inte veta vad som ska hända, konstaterar Simon Olsson, som helst av allt spelar i Sverige nästa säsong.
- Om rätt chans ges vill jag det. Man vill ju gärna ha en bra grej att bygga vidare på de närmaste åren.
Är du beredd att ta en try-out för att få ett kontrakt?
- Absolut, elitserien har ju alltid varit den stora drömmen, så jag skulle ta vilken chans som helst att bevisa att jag kan spela där. Jag har ju kollat en del på slutspelet sedan jag kom hem och det känns som att jag skulle klara av att spela på den nivån. Om det krävs spel i allsvenskan eller en try-out för att bevisa det, så visst... Jag har ju inte spelat i Sverige på ganska länge.
Tror du att svenska sportchefer har dålig koll på juniorhockeyn i Kanada?
- Ja, det verkar ju lite så i alla fall. De flesta andra som elitserielagen hämtade från min liga, som (Oscar) Sundh och (Mario) Kempe hade ju spelat i juniorlandslaget innan.
"Huvudsaken är bra hockey"
Drömmen är att en dag få spela för Frölunda, klubben han fostrades i.
- Jag kommer ju från Göteborg, är fostrad här och har mina bästa kompisar i klubben, så naturligtvis är det så.
Därmed inte sagt att han inte är intresserad av att spela någon annanstans.
- Huvudsaken är att jag får spela bra hockey, att jag får en ärlig chans att visa upp mig. Efter ett år i Baie-Comeau klarar man av det mesta, ler Simon Olsson.
Baie-Comeau ligger ungefär så långt upp i Québec där det fortfarande finns bebyggelse - nio timmars bussresa från Montréal, sex från Québec City och en färd med färja över St. Lawrence-floden på ett par timmar för att ta sig till den närmaste bortamatchen mot Rimouski. Det som inte dödar härdar.
