Y+M Flashback v11

Vi, Ylva och Malin, lovar och försäkrar på heder och samvete, att vi för Tête-à-Têtes räkning, varje vecka, ska vägleda vilsna själar genom den neondimma som ligger tät över Stockholms vampyrtimmar. Vad gäller att säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra, lovar vi ingenting. Återupplev den mörkare halvan av den gångna veckan i Y+M Flashback.

CLICK HERE BITCH yochm.tumblr.com.

ONSDAG natt höll vi oss hemma trots ihärdiga varulvsvrål från discobarnen.

TORSDAG natt körde vi storslalom över stan. Pinnarna stod strategiskt nog placerade i anslutning till vätskekontroller, i detta fall barerna på Miss Voon, Vardagsrummet, East, Kåken och Spy Bar. I efterhand var det nog snarare ett störtlopp. Miss Voon bjöd på avancerad bromance i Dj-båset. Det var nästan svårt att urskilja vilket skägg satt på vilken man när Daniel Odelstad, Sebastian Frintzer och Jonas Hellström m.fl. hängav sig åt kärleksfull mansbrottning vid mixerbordet. Vi lät inte vår inneboende skepsis mot Collage hejda oss när det sen var dags att utforska dess något mindre men mycket spexigare kusin Vardagsrummet. Vi spanade på knappt ätmogna lammkött när de slingrade sig runt med hiphopbrudar och medelålders affärsmän. Dechiffrering: blandat klientel. Timbuktu dök upp bakom spelarna. Bonus. Dock hade vi redan gått. Klassisk icke-fördel med störtlopp. Vi begav oss istället till East där Andreas Candy poserade Lady Gaga-esquet på alla fyra inför jubelrop och blixtregn. På kåken dansade vi med Hilda Sandström som var übersnygg i multifärgad hästsvans. Kvällens mål Debbie Deep på Spy Bar imponerade med extremt hög platåsko till icke-platåskoratio. Debbies föräldrar, och våra favoriter, Julia Lindholm och Ericc Numberz vaggade sin kärleksbaby och dansade snuskigt på högtalarna. Det var fett.

FREDAG natt påbörjades i Julia Lindholms säng drickandes okyld födelsedagsmoët pga dåligt spritförråd och Systemets kassa öppettider. I vanliga fall föredrar vi indieskumpa. För underhållningen stod Julia själv då hon provade trosor (byxor i Julialand) och glittriga platåskor till ljudet av techno med sexiga lyrics. Vidare till Slakthuset dit Kitsuné lockade oss med sitt kreddiga rep. Pöbeln (med undantag Eveline Flink och Tracasseur) hade dock missat infon angående Kitsunés kreddiga rep, vilket resulterade i ett tomt Slakthuset. Detta gjorde oss inte förkrossade utan vi satte istället rökmaskinen på max och raveade så hårt att Kitsuné själv var tvungen att sätta på Ain’t no Mountain High Enough (oremixad version) och springa ner från scenen för att ravea med oss. När vi plockat på oss så många demos vi kunde bära tog vi Jerry (Clark Kent till Kitsunés Superman) i örat och plockade med honom till Gubbrummet. Där dansade vi till 05 och undvek med bravur horden av tafsande medelålders män. I vanlig ordning. Bra kväll.

LÖRDAG natt började många timmar före normal starttid pga festansvar över standard. M + crew hostade ett event i Uppsala och vi behövde därför gå upp i gryningen (dvs före 13) för att införskaffa något som enligt den tjocka tanten på Clas Ohlson kallas för buntband. Vår obefintliga bilkörartalang hamnade i ovälkommet strålkastarljus då vi tvingades tillkalla en 91:a för att köra oss till staden vars efternamn är en smutsigare synonym till mayhem. Vi var ändå tacksamma och gav honom presenter. Y ångrade sig ca 05.20 och snodde då tillbaka presenten. Timmarna däremellan tillbringades iklädda sjömanshattar, flytvästar och simringar på en högtalare med prakthöjden 1,5m. Med så mycket vaddering behövs inga spärrar. När vi gått av vårt pass på högtalaren stormade vi en bal med dresscode inte simbassäng. Vi lyckades komma in i slashade jeansshorts och ovanstående dekor, männen kom inte in trots vit skjorta och ingen dekor. Rimligheten.

Eloge till Andreas Candy som under veckan bevisat sig mer spektakulär än alla andra vi mött i neonnatten. Bi-eloge till alla andra vi mött i neonnatten.

/Y+M