Det här behöver du veta innan du anmäler en näthatare
Fall där någon anmälts för näthat tas sällan på allvar och de flesta läggs ner innan förundersökning. Men det finns hopp – så ge inte upp!
Har du utsatts för näthat och polisanmält händelsen? Statistik från Brå visar att det i 96 procent av fallen inte ens sker någon förundersökning efter anmälan.
– Och exakt hur lång processen blir därefter beror, om man ska vara ärlig, på i vilken domstol man hamnar och hur effektiv den är, säger juristen Mårten Schultz till Nyheter24.
Rättsprocessen är alltså i de flesta fall väldigt lång. Schultz har skrivit boken Näthat, som bland annat ska vägleda dig i det träsk som en rättsprocess ofta innebär, för att du ska kunna föra ditt eget mål när det brister.
För att inleda en egen utredning måste man först och främst formulera ett krav och en rimlig summa som personen blir skyldig offret i skadestånd. Det kan handla om att någon har skrivit hotfullt eller kränkande om någon på Facebook.
Men det behöver inte vara ett direkt hot, ett utredning kan också handla om att den åtalade olovligt har kopierat någon annans uppsats och lagt ut den på sociala medier.
– Det första man gör är att framställa ett krav gentemot personen som begått brottet. I många fall kan parterna komma överens, men om den skyldige inte svarar så kan det ofta leda till att man vinner målet. Är det barn inblandade är det också föräldrarnas ansvar och de vill ofta göra upp i godo, säger Schultz.
Bildkälla Staffan Westerlund/TT
Om du du har utsatts för näthat eller bara vill veta mer, tipsar Mårten om podden No Hate. Det är korta avsnitt om vilka lagar som egentligen gäller på internet och hur man förhåller sig till dem.
På sajten Nohate.se finns även en PDF som enkelt förklarar vad näthat är, om man inte har möjlighet att köpa nya upplagan av boken Näthat, som Mårten Schultz (Institutet för Juridik och Internet) skrivit tillsammans med Alexandra Sackermark.
– Det är en slags "gör det själv bok", som dels förklarar juridikens maskineri och hur man kan gå till väga. Det är inte meningen att vårt rättsystem bara ska vara till för rika, alla ska kunna nyttja det och det vill vi visa, förklarar Schultz. Han menar att vem som helst ska kunna föra ett mål och vinna det.
Läs även de här artiklarna från vår No hate-kampanj:
• Krönika: Det får räcka nu – nu sprider vi nätkärlek!
• Här sprider kändisarna kärlek – gör det du med!
• Granskning: det är i princip lönlöst att polisanmäla näthat
• Så jobbar Facebook mot brott och näthat
• Så skiljer sig näthat mellan killar och tjejer
• Polisen: "Därför utreder vi inte näthatet"
• Så många i riksdagen har utsatts för näthat
• Så här arbetar svenska skolor mot näthat
• Så här borde skolor arbeta mot näthatet
• Youtube-stjärnan om näthatet: "Jag fick höra att jag skulle dö"
