1 av 4
- Foto: TT/Nyheter24
Projektledare för Friends digitala arbete och utveckling och har jobbat med frågor som rör näthat i tre år.
2 av 4
Projektledare för Friends digitala arbete och utveckling och har jobbat med frågor som rör näthat i tre år. - Foto: TT Bild
Vissa skolor säger att "det här är inte vårt ansvar för det händer på fritiden". Men näthat är skolans ansvar – även om det sker på fritiden då det påverkar elevens vardag.
3 av 4
Vissa skolor säger att "det här är inte vårt ansvar för det händer på fritiden". Men näthat är skolans ansvar – även om det sker på fritiden då det påverkar elevens vardag. - Foto: Tt Bild
Alla vuxna måste hjälpas åt, det är vår skyldighet mot barnen.
4 av 4
Alla vuxna måste hjälpas åt, det är vår skyldighet mot barnen. - Foto: TT Bild

Friends: Så här borde skolor arbeta mot näthatet

Skolan har ett ansvar när det kommer till att hantera näthat om det påverkar elevens vardag. Men skolan ska inte vara ensam i arbetet, alla vuxna måste hjälpa till.


När det kommer till elever som utsätts för näthat så ska skolan hantera det, även om det sker på fritiden, om det är så att det påverkar elevens vardag. Så lyder skollagen berättar Olle Cox på Friends.

– Jag har via föräldrar hört om skolor som säger "det här är inte vårt ansvar för det händer på fritiden", men det stämmer inte, säger han till Nyheter24.

Men skolan ska inte ha ensamt ansvar – de ska arbeta mot näthat tillsammans med föräldrarna. Rentav alla vuxna ska jobba tillsammans för att hjälpa utsatta barn och ungdomar, menar han.

Bildkälla: TT Bild

Så hur ska skolorna jobba mot näthat?

Olle Cox tycker att skolorna ska inkludera arbetet mot nätkränkningar i det ordinarie trygghetsarbetet, till exempel genom att inkludera nätet när man kartlägger tryggheten bland eleverna – en kartläggning som är över ett år. Man ska fråga eleverna om vad som händer på nätet och utifrån resultaten skapa åtgärder för att stoppa och förebygga nätkränkningar. Dessutom ska skolan involvera föräldrarna. Men det som kanske är mest viktigt är att få in nätet som en del i det vardagliga samtalet – precis som när vi frågar om hur fotbolls- eller friidrottsträningen gått behöver vi fråga om livet på nätet.

– Till exempel fråga om någon spelade Counterstrike.

Olle tycker att vissa skolor är bra på att involvera näthat och nätmobbning i sitt arbete, medan andra skolor gör för lite. Och det finns en hel del av ungas liv på nätet att jobba med, det finns en normaliserad ton på nätet som han inte tycker är okej. Till exempel var det några 14-åriga tjejer som berättade att de varje dag blir kallade horor och får höra att de ska dö.

– I grunden är det alla vuxnas ansvar att agera: Skolans, lagstiftarnas och ditt och mitt.

Det viktigaste är att "prata, prata, prata" om nätet och visa nyfikenhet – alla vuxna måste göra det menar Olle.

– Det är alldeles för få vuxna som gör det, säger han och fortsätter:

– Jag har jobbat med den här frågan i tre år, alla vuxna som jag träffar är med på att här är något att jobba med. Men det gäller att man som vuxen också ändrar sitt agerande och börjar prata om nätet med barn och unga.

Läs även de här artiklarna från vår No hate-kampanj:

• Krönika: Det får räcka nu – nu sprider vi nätkärlek!

• Här sprider kändisarna kärlek – gör det du med!

• Granskning: det är i princip lönlöst att polisanmäla näthat

• Så jobbar Facebook mot brott och näthat

• Så skiljer sig näthat mellan killar och tjejer

• Polisen: "Därför utreder vi inte näthatet"

• Så många i riksdagen har utsatts för näthat

• Så här arbetar svenska skolor mot näthat

• Så här borde skolor arbeta mot näthatet

• Youtube-stjärnan om näthatet: "Jag fick höra att jag skulle dö"

/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Gör skolorna tillräckligt?
Tack för din röst!