”Sluta kalla mina elever för horor!”
Hanna Svanberg har fått nog av näthatet och anser att vi måste göra mer för att stoppa det.
Hanna Svanberg är lärare och undervisar i samhällskunskap, internationella relationer och psykologi vid Viktor Rydberg gymnasium i Stockholm.
Skolan är ständigt ett hett ämne för debatt. Under våren har många uttalat sig om OECD:s senaste granskning där Sverige uppmanas att skyndsamt reformera sitt skolsystem för att förbättra skolans långsiktiga kvalité med fokus på jämlikhet. Jag anser att det finns grundläggande värden som skolan behöver fokusera sitt arbete på i dagsläget. Grundläggande värden som inte handlar om prestation eller betyg, utan om rätten att inte behöva bli utsatt för omoraliska eller olagliga handlingar då en visats i nätmiljö, en miljö som våra elever många gånger tvingas in i inom ramen för sitt skolarbete.
De senaste åren har jag arbetat med ett moment i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet; att motverka näthat. Momentet går dels ut på att ge eleverna kännedom om vad näthat är, vad de kan göra om de blir utsatta, men också att tillsammans med eleverna försöka finna orsaker till näthatsproblematiken. För jo, detta samhällsfenomen är verkligen ett massivt problem som drabbar såväl mina elever som offentliga personer och som är ett hot mot demokratin, då många tystnar på grund av rädsla för att bli utsatta. Vid flera tillfällen har jag fått bevittna hur mina elever gett sig in i debatter på nätet, sakligt och informativt med sina kunskaper i ryggen, för att bemötas av hot och hat.
Under våren har jag själv ägnat en del tid åt att bemöta rasism, sexism och homofobi i diverse kommentarsfält på Facebook. Det tar inte lång tid innan jag blir kallad hora, slyna eller svenskförrädare när jag står upp för grundläggande mänskliga rättigheter. Dessa benämningar förekommer också i olika kombinationer; din svenskfientliga hora!
Skolan är en väldigt viktig socialisationsagent för många människor. Vi som arbetar i skolans värld har en unik möjlighet att nå fram till människor och skapa kontaktytor och möten mellan olika grupper för att minska fördomar och intolerans. Vi vuxna måste ta vårt ansvar och agera när medmänniskor kränks. Jag välkomnar att skolledningar, huvudmän och lagstiftare intensifierar skolans värdegrundsarbete genom att till exempel arbeta mer aktivt med normkritik i strukturerad form och tillsätta en nätombudsman som har möjlighet att driva skadeståndsprocesser.
På fredag tar "mina" treor studenten. Jag känner en trygghet i att de kliver ut i vuxenlivet med kunskap om sina rättigheter och skyldigheter på och utanför nätet. Trots det är jag övertygad om att skolan både kan och bör göra mer för att säkra en mer demokratisk nätnärvo. Detta arbete är en viktig del i en skola för alla. En skola där elever kan känna trygghet, såväl i som utanför skolan, och därmed också ges förutsättningar att kunna förbättra sina studieresultat.
Så, skolledare, huvudmän och lagstiftare, nu tar vi snart semester och sommarlov och när vi ses igen i augusti så står vi gemensamt upp mot hatet och intoleransen. I läroplanen framgår tydligt skolans ansvar i denna viktiga demokratifråga. Det börjar med oss!
Hanna Svanberg,
Lärare
