Konstnären: Protesterna kommer att ta ny fart
Mahsa Zhina Aminis död i fjol skapade protester i Iran som regimen kvävde med stort våld. På årsdagen av hennes död är det vernissage för en ny utställning av den svensk-iranska konstnären Mandana Moghaddam.
Protestvågen i Iran startade med 22-åriga Mahsa Zhina Aminis död.
Mahsa Zhina Amini, en kurdisk kvinna från nordvästra Iran, greps av moralpolis i Teheran den 13 september 2022 för att hon inte ansågs bära sin huvudsjal på korrekt vis.
Amini fördes till sjukhus efter att ha fått vad polisen hävdade var en hjärtattack – något som bestrids av 22-åringens familj, som hävdade att hon utsatts för kraftigt våld mot huvudet. Den 16 september avled hon på sjukhus efter att ha legat i koma.
Dödsfallet utlöste en rad av protester, som slogs ned hårt av myndigheterna.
Enligt uppgifter har över 530 personer dödats och över 22 000 människor gripits och fängslats.
Madana Moghaddam är övertygad om att protesterna i Iran kommer att ta ny fart i samband med årsdagen. Och hon kan inte nog betona att folket där behöver världens stöd. Sitt senaste verk har hon döpt i solidaritet med iranierna som kräver sin frihet.
"What they gonna do with the inevitable growth of sprouts?" heter verket som är ett av flera nya och gamla som visas på utställningen "Kvinna Frihet Liv" på Bildmuseet i Umeå. Verket är den sjätte installationen i serien "Chelgis" – inspirerad av den gamla persiska sagan om den hårfagra prinsessan Chelgis som hålls fängslad av en demon.
— Det föreställer kvinnohår som växer ut genom sprickorna i en mur, säger Mandana Moghaddam, som länge har arbetat med hår i sina konstverk.
I den islamiska republiken Iran ska kvinnor enligt sharialag dölja sitt hår. Att bränna slöjor och klippa håret blev därför en självklar protesthandling i samband med demonstrationerna som följde på Mahsa Zhina Aminis död den 16 september i fjol.
Svartlistad i Iran
Mandana Moghaddam kom till Sverige som kvotflykting 1987. Som konstnär har hon varit verksam både här och i Iran. Under den mer reformistiska tiden i Iran åren strax efter millennieskiftet återvände hon till i sitt hemland. Hon representerade till och med landet på Venedigbiennalen 2005. Men när den nuvarande hårdföra regimen kom till makten begränsades möjligheterna att verka i Iran – och nu är det tvärstopp.
— Om jag vill ställa ut där måste det godkännas av Irans kulturmyndighet och när de ser mitt namn blir det stopp eftersom jag har uttalat mig negativt om regimen.
Att samma sak skulle hända i Sverige kan hon inte föreställa sig. Trots att Borås kulturhus nyligen ville stoppa ett verk av den iranska konstnärskollegan Sadaf Ahmadi. Kommunen menade att verket kunde såra muslimer på samma sätt som koranbränningarna.
— Varför stoppa en konstutställning? Koranbränningar är en sak, konst är något annat. Jag förstår faktiskt inte hur kommunen tänkte.
Vill hälsa på mamma
Mandana Moghaddam flyttade tillbaka till Sverige och kan i dagsläget inte återvända till Iran eftersom hon då löper risk att hållas kvar där – eller till och med fängslas. Men förhoppningar finns om att i framtiden kunna besöka hemlandet.
— Om regimen sitter kvar och protester pågår så ansluter jag mig till dem så fort jag stiger av planet. Om den har störtats är det första jag gör att hälsa på min mamma.
Modern har inspirerat ett av Mandana Moghaddams mest kända verk "Vinden bär oss med sig" som handlar om svårigheterna att komma i kontakt med modern efter flykten till Sverige på 1980-talet. På flyktingboendet fanns bara en telefon och när Mandana Moghaddam fick eget boende och egen telefon gick alla pengar till telefonräkningen.
— I dag har vi kontakt när vi vill via Whatsapp. Världen förändras.
"Vinden bär oss med sig" är ett utomhusverk som sedan 2015 finnas att beskåda på Umeå universitets huvudcampus, några kilometer från Bildmuseet. Utställningen "Kvinna Liv Frihet" visas fram till och med den 7 april 2024.
