Experten om mönstren i skolattackerna: "Signaler om våldsfantasier"

1961 inträffar den första skolattacken med dödlig utgång i Sverige. 

En då 17-årig kille tar sig in på en skoldans i Kungälv där han avlossar flera skott. En 18-årig student dödas med två skott och flera andra skadas, enligt Sveriges Radio.

Sedan dess har har det skett ytterligare fyra våldsdåd på skolor i landet. 

Det gick 54 år mellan skolattacken i Kungälv och nästa skolattack 

2015 går 21-åriga Anton Lundin Petterson in på en skola i Trollhättan. I sin hand har han ett svärd som han använder för att hugga ner fyra personer, tre av dem avlider till följd av sina skador. 

Efter det går utvecklingen fort. På mindre än ett år inträffar tre skolattacker.

I augusti 2021 får en lärare i Eslöv livshotande skador när han blir knivhuggen av en 15-årig elev på skolan. Polisen upptäcker senare en lista på personer på skolan som pojken planerade att döda.

Fem månader senare, 10 januari i år, sker nästa attack. Den här gången på en gymnasieskola i Kristianstad. En tonårspojke knivhugger en annan elev som får allvarliga skador, även en lärare skadas lindrigt i attacken.

Under måndagen miste två lärare på Malmö Latin sina liv när en 18-årig elev gick till attack. Läs mer om det här.

Tre typer av skolattacker

Enligt Sven Granath, forskare i kriminologi, finns det tre olika typer av skolattacker.

Den första typen är symboliska attacker. Granath säger till SVT att det ofta är den här typen av skolattacker man ser från USA. Ofta är det spektakulära dåd där gärningsmannen kanske filmar dådet och har tagit på sig särskilda kläder. 

Ofta är attacken en attack på hela skolan, eller ett manifest mot samhället. Personerna som attackeras är oftast slumpmässigt utvalda. Till Aftonbladet säger Granath att skolattentatet i Trollhättan var en sådan attack.

Typ två är de attacker där gärningsmannen har en upplevd konflikt med specifika personer. 

Enligt kriminologen handlar det ofta om gärningsmän med psykiska problem som tar med sig vapen till skolan och ger sig på elever och/eller lärare som de upplever sig ha en konflikt med.

Handlar om ensamma personer

Den tredje typen skiljer sig något från de andra. Där har våldet egentligen inte någon skolkoppling.

Där bottnar våldet i våldsbrott och ungdomskriminalitet utanför skolan. Ofta med kopplingar till droger och gängkriminalitet. Där flyttas våldet tillfälligt in på en skola för att man vet att en person som är med i någon typ av konflikt finns där.

– I typ ett och två finns det ett mönster. Det handlar om personer som är ensamma och sänt ut signaler om att man har våldsfantasier. Man har ett ganska svagt nätverk och en tilltagande psykisk ohälsa. Det finns ofta en trigger som utlöst detta då något gått emot en, säger Sven Granath till SVT.

Han menar också att det är viktigt att de här signalerna fångas upp av de i personens närhet.