Så påverkas risken för kärnvapenkrig av svensk-finsk Natoansökan
Nu står det klart att Sverige och Finland kommer att skicka in ansökningar om medlemskap i Nato. Men kan ländernas närmande mot försvarsalliansen påverka risken för att någon trycker på kärnvapenknappen? Nyheter24 frågade Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning.
Den 24 februari invaderade ryska trupper Ukraina och sedan dess har omfattande diskussioner om ett medlemskap i Nato förts i både Sverige och Finland.
Efter intensiva veckor är nu bägge länder bara dagar från att skicka in en ansökan om medlemskap i försvarsalliansen.
Här kan du läsa allt om Nato och dess medlemsländer.
Hur påverkas risken för kärnvapenkrig?
Tidigare har Ryssland riktat flera varningar gällande de konsekvenser ett Natomedlemskap kan få för Sverige och Finland. Läs om de ryska hoten här.
Bland varningarna har det funnits implicita hot om användandet av kärnvapen – men hur mycket påverkar egentligen ländernas Natoansökningar risken för kärnvapenkrig eller kärnvapenattacker? Nyheter24 frågade Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Han menar på att risken att kärnvapen används är mycket liten, även om risken alltid finns.
– Om den ryska ledningen hamnar i ett desperat läge där man uppfattar att man står inför ett katastrofalt militärt nederlag ökar risken något, men kärnvapenanvändning vore även då ett väldigt extremt handlingsalternativ, säger han och fortsätter:
– Jag bedömer att Sveriges och Finlands Natoansökningar inte påverkar dessa risker. Oavsett om Sverige och Finland blir medlemmar eller inte så är Nato en försvarsallians som knappast kommer att anfalla Ryssland. Tvärtom verkar det som att Nato försöker undvika en direkt konfrontation med Ryssland.
Här kan du läsa om hur Sverige skulle påverkas av en rysk kärnvapenattack.
